USA's udenrigspolitik
Diskussioner om USA som aftalepartner, internationale forhandlinger og diplomatiske relationer.
 Hvis han føler, at aftalen ikke bliver præsenteret i de amerikanske medier på en måde, han kan være tilfreds med, kan aftalen falde fra hinanden. (19 sep 2026, i en analyse af risikoen for, at Grønlandsaftalen falder på grund af mediebilledet.) |  Hvis han føler at avtalen ikke presenteres på en måte i amerikanske medier som han kan være fornøyd med, kan avtalen falle sammen. (19 sep 2026, i en analyse om risikoen for at Grønlandsavtalen skal falle på grunn av mediebildet.) |  Om han känner att avtalet inte presenteras på ett sätt i amerikanska medier som han kan vara nöjd med, kan avtalet falla samman. (19 sep 2026, i en analys om risken för att Grönlandsavtalet ska falla på grund av mediabilden.) |  If he feels that the agreement is not presented in the American media in a way that he can be satisfied with, the deal could collapse. (19 sep 2026, in an analysis of the risk that the Greenland Agreement might fail due to the media portrayal.) |
| De amerikanske forhandlere beskrev det selv som, at de havde 'nye ideer' med i tasken fra Moskva. Men kilder med kendskab til forhandlingerne siger til Financial Times, at der snarere var tale om gamle ideer, som var blevet opdateret til at afspejle forandringerne på slagmarken siden den seneste forhandlingsrunde i februar. (7 sep 2026, en kommentar til indholdet af de forslag, USA bragte med fra Moskva til Kyiv.) | De amerikanske forhandlerne beskrev det selv som at de hadde 'nye ideer' med seg i bagasjen fra Moskva. Men kilder med kjennskap til forhandlingene sier til Financial Times at det snarere var tale om gamle ideer som hadde blitt oppdatert for å gjenspeile endringene på slagmarken siden den forrige forhandlingsrunden i februar. (7 sep 2026, en kommentar til innholdet i forslagene USA tok med seg fra Moskva til Kyiv.) | De amerikanska förhandlarna beskrev det själva som att de hade 'nya idéer' med sig från Moskva. Men källor med kännedom om förhandlingarna säger till Financial Times att det snarare rörde sig om gamla idéer som hade uppdaterats för att återspegla förändringarna på slagfältet sedan den senaste förhandlingsrundan i februari. (7 sep 2026, en kommentar till innehållet i de förslag som USA tog med sig från Moskva till Kyiv.) | The American negotiators themselves described it as having 'new ideas' in their pocket from Moscow. But sources familiar with the negotiations told the Financial Times that it was rather a case of old ideas that had been updated to reflect the changes on the battlefield since the last round of negotiations in February. (7 sep 2026, a comment on the content of the proposals the US brought from Moscow to Kyiv.) |
Mark Carney (1965-) |  |
|  |
|  |
| Det ligger helt fast, at det ikke nytter med en aftale, som Kina ikke vil have. Men det kan ende med en erklæring om, at man påbegynder en proces. Det vil i sig selv være bemærkelsesværdigt. Spørgsmålet er bare, om hardlinerne i den amerikanske administration vil gå med på et kompromis. (29 jul 2026, i en vurdering af topmødets potentielle succes) | Det er helt sikkert at det ikke nytter med en avtale som Kina ikke vil ha. Men det kan ende med en erklæring om at man påbegynner en prosess. Det vil i seg selv være bemerkelsesverdig. Spørsmålet er bare om hardlinerne i den amerikanske administrasjonen vil gå med på et kompromiss. (29 jul 2026, i en vurdering av toppmøtets potensielle suksess) | Det är helt klart att det inte hjälper med en överenskommelse som Kina inte vill ha. Men det kan sluta med en deklaration om att man påbörjar en process. Det skulle i sig vara anmärkningsvärt. Frågan är bara om hardlinerna i den amerikanska administrationen kommer att gå med på en kompromiss. (29 jul 2026, i en bedömning av toppmötets potentiella framgång) | It is a given that an agreement China does not want will not work. However, it could end with a declaration that a process is being initiated. That in itself would be remarkable. The question is simply whether the hardliners in the US administration will agree to a compromise. (29 jul 2026, in an assessment of the summit's potential success) |
| Hvis USA forsøger at presse os til ensidigt at afhænde vores atomarsenal, så vil vi ikke længere være interesserede i en sådan dialog og må genoverveje, om vi skal gå videre med et topmøde. (29 jul 2026, en udtalelse givet for en uge siden som reaktion på USA's pres for atomnedrustning.) | Hvis USA forsøker å presse oss til ensidig å avhende vårt atomarsenal, vil vi ikke lenger være interessert i en slik dialog og må revurdere om vi skal gå videre med et toppmøte. (29 jul 2026, en uttalelse gitt for en uke siden som reaksjon på USAs press for atomnedrustning.) | Om USA försöker pressa oss att ensidigt avhända oss vår kärnvapenarsenal, kommer vi inte längre att vara intresserade av en sådan dialog och måste överväga om vi ska gå vidare med ett toppmöte. (29 jul 2026, ett uttalande som gjordes för en vecka sedan som reaktion på USA:s press för kärnvapennedrustning.) | If the US attempts to pressure us into unilaterally disposing of our nuclear arsenal, we will no longer be interested in such a dialogue and must reconsider whether to proceed with a summit. (29 jul 2026, a statement made a week ago in response to US pressure for nuclear disarmament.) |
Kim Kye-gwan (1943-)
| Der er en risiko for, at begge aftaler falder. Og hvis begge falder, har vi igen en region, der vil… ja, jeg ved ikke engang, hvilke konsekvenser vi vil se. For hvis krigen i marts og april ikke har hjulpet USA – hvad kræves der så? (8 jul 2026, i en refleksion over de potentielle konsekvenser, hvis regionens fredsaftaler kollapser.) | Det er en risiko for at begge avtalene faller. Og faller begge to, har vi igjen en region som kommer til å… ja, jeg vet ikke engang hvilke konsekvenser vi vil se. For hvis ikke krigen i mars og april hjalp USA – hva kreves da? (8 jul 2026, i en refleksjon over de potensielle konsekvensene dersom regionens fredsavtaler kollapser.) | Risken finns att båda överenskommelserna faller. Och faller båda två, har vi igen en region som kommer att… ja, jag vet inte ens vad det är för konsekvenser som vi kommer att se. För om inte kriget i mars och april hjälpt USA – vad krävs då? (8 jul 2026, i en reflektion över de potentiella konsekvenserna om regionens fredsavtal kollapsar.) | There is a risk that both agreements will fail. And if both do, we will once again have a region that will… well, I don't even know what the consequences will be. Because if the war in March and April didn't help the USA – then what will it take? (8 jul 2026, in a reflection on the potential consequences if the region's peace agreements collapse.) |
| Der er meget store risici for, at vi når den 15. august, og at de slet ikke har haft nogen substantielle samtaler. Det betyder enten, at krigen vender tilbage, eller at man forlænger forståelsesaftalen. (8 jul 2026, da han kommenterer den kommende slutdato for forhandlingsperioden.) | Det er svært stor risiko for at vi kommer til den 15. august og at de ikke har hatt noen substansielle samtaler i det hele tatt. Det betyr enten at krigen kommer tilbake, eller at man forlenger overenskomstavtalen. (8 jul 2026, da han kommenterer den kommende sluttdatoen for forhandlingsperioden.) | Det finns väldigt stora risker att vi kommer till den 15 augusti och att de inte haft några substantiella samtal över huvud taget. Det betyder antingen att kriget kommer tillbaka eller att man förlänger samförståndsavtalet. (8 jul 2026, när han kommenterar det kommande slutdatumet för förhandlingsperioden.) | There are very significant risks that we will reach August 15th and they haven't had any substantial conversations at all. That means either the war returns or the memorandum of understanding is extended. (8 jul 2026, commenting on the upcoming deadline for the negotiation period.) |
| Præsidentens retorik er én ting, men hvis USA indfører blokaden i Omanbugten igen, så er det et tegn på, at man mener det alvorligt, og så vil samarbejdsaftalen være slut. (8 jul 2026, i en analyse af, hvad der kræves for, at en fuldskala krig bryder ud.) | Presidentens retorikk er én ting, men om USA innfører blokaden i Omanbukten igjen, da er det et tegn på at man mener alvor, og da vil samforståelsesavtalen være over. (8 jul 2026, i en analyse av hva som kreves for at en fullskala krig skal bryte ut.) | Presidentens retorik är en sak, men om USA inför blockaden i Omanbukten igen, då är det ett tecken på att man menar allvar och då kommer samförståndsavtalet vara över. (8 jul 2026, i en analys av vad som krävs för att ett fullskaligt krig ska bryta ut.) | The President's rhetoric is one thing, but if the US reinstates the blockade in the Gulf of Oman, that is a sign that they are serious, and the joint comprehensive plan of action will be over. (8 jul 2026, in an analysis of what is required for a full-scale war to break out.) |
| USA ser nok, at der er punkter i den aftale, som ikke stiller dem i et særligt godt lys. De risikerer at forlade krigen med en lærestreg. (29 jun 2026, om USA's position i fredsaftalen.) | USA ser nok at det er punkter i den avtalen som ikke setter dem i så bra lys. De risikerer å gå ut av krigen i en baklekse. (29 jun 2026, om USAs posisjon i fredsavtalen.) | USA ser nog att det finns punkter i det avtalet som inte ställer dem i så bra dager. De riskerar att lämna kriget med en läxa på halsen. (29 jun 2026, om USA:s position i fredsavtalet.) | The USA likely sees that there are points in that agreement that do not cast them in a very favorable light. They risk exiting the war on a losing note. (29 jun 2026, on the USA's position in the peace agreement.) |
|  |
| Det er en aftale, hvor amerikanerne kommer til at betale en høj pris for at genoptage de her forhandlinger om atomspørgsmålet. Det stiller det grundlæggende spørgsmål om, hvad resultatet af denne krig egentlig har været. (17 jun 2026, i en analyse af et lækket udkast til en aftaletekst mellem USA og Iran) | Det er en avtale hvor amerikanerne kommer til å betale en høy pris for å gjenoppta disse forhandlingene om atomspørsmålet. Det stiller det grunnleggende spørsmålet om hva resultatet av denne krigen egentlig har vært. (17 jun 2026, i en analyse av et lekket utkast til en avtaletekst mellom USA og Iran) | Det är en överenskommelse där amerikanerna kommer att få betala ett högt pris för att återuppta dessa förhandlingar om kärnvapenfrågan. Det väcker den grundläggande frågan om vad resultatet av det här kriget egentligen har varit. (17 jun 2026, i en analys av ett läckt utkast till en avtalstext mellan USA och Iran) | It is an agreement where the Americans will end up paying a high price to resume these negotiations on the nuclear issue. It raises the fundamental question of what the actual outcome of this war has been. (17 jun 2026, in an analysis of a leaked draft agreement between the USA and Iran) |
Eirik Løkke (1980-) |  |
| Der er faldende optimisme for en aftale og en genåbning af Hormuzstrædet for dem, der vædder på geopolitik i USA. (8 jun 2026, i en kommentar til data fra prædiktionsmarkeder som Polymarket.) | Det er fallende optimisme for en avtale og en gjenåpning av Hormuzstredet for de som vedder på geopolitikk i USA. (8 jun 2026, i en kommentar til data fra prediksjonsmarkeder som Polymarket.) | Det är en sjunkande optimism för en överenskommelse och en återöppning av Hormuzsundet för dem som satsar på geopolitik i USA. (8 jun 2026, i en kommentar till data från prediktionsmarknader som Polymarket.) | Optimism is waning for an agreement and a reopening of the Strait of Hormuz among those betting on US geopolitics. (8 jun 2026, in a comment on data from prediction markets such as Polymarket.) |
| |
| Men dette her tænker jeg også drejer sig om, at de vil forsøge at få på plads en aftale. Dem, der vil være mest kritiske over for det, er eksil-cubanske miljøer i USA og andre, som overhovedet ikke vil samarbejde. (20 maj 2026, da hun analyserede USA's strategi og pres mod de cubanske myndigheder.) | Men dette her tenker jeg også dreier seg om at de kommer til å prøve å få til en avtale. De som kommer til å være mest kritiske til det, er eksil -cubanske miljøer i USA og andre som overhodet ikke vil samarbeide. (20 maj 2026, da hun analyserte USAs strategi og press mot de cubanske myndighetene.) | Men jag tror också att det här handlar om att de kommer att försöka få till en överenskommelse. De som kommer att vara mest kritiska till det är exil-cubanska kretsar i USA och andra som överhuvudtaget inte vill samarbeta. (20 maj 2026, när hon analyserade USA:s strategi och press mot de kubanska myndigheterna.) | But I also think this is about them trying to reach an agreement. Those who will be most critical of this are the Cuban exile communities in the US and others who simply refuse to cooperate. (20 maj 2026, while analyzing the US strategy and pressure on the Cuban authorities.) |
| Dette er i strid med, hvordan man fører fredsforhandlinger. Her dæmper man retorikken og forsøger at skabe tillid. Den amerikanske måde handler nu om at vise muskler og stort set forhandle med en pistol mod modpartens hoved. (21 apr 2026, om Trump-administrationens forhandlingsstrategi) | Dette er i strid med hvordan man driver fredsforhanlinger. Da demper man retorikken og forsøker med tillit. Den amerikanske måten handler nå om å vise muskler og omtrent forhandle med en pistol mot hodet til motparten. (21 apr 2026, om Trump-administrasjonens forhandlingsstrategi) | Detta strider mot hur man bedriver fredsförhandlingar. Då dämpar man retoriken och försöker bygga förtroende. Det amerikanska sättet handlar nu om att visa muskler och i princip förhandla med en pistol mot motpartens huvud. (21 apr 2026, om Trump-administrationens förhandlingsstrategi) | This is contrary to how peace negotiations are conducted. In those, you tone down the rhetoric and try to build trust. The American approach now is about flexing muscles and essentially negotiating with a gun to the opponent's head. (21 apr 2026, about the Trump administration's negotiation strategy) |
| Da kan vi gå i en retning, hvor det er USA, som lemper på sine krav. Men det vil i så fald skabe nye spændinger, ikke mindst i forholdet til Israel. (14 apr 2026, i en podcast hos Ole Asbjørn Ness om muligheden for, at USA må justere kursen) | Da kan vi gå i en retning hvor det er USA som lemper på sine krav. Men det vil i så fall skape nye spenninger, ikke minst i forholdet til Israel. (14 apr 2026, i en podkast hos Ole Asbjørn Ness om muligheten for at USA må justere kursen) | Då kan vi gå i en riktning där det är USA som lättar på sina krav. Men det skulle i så fall skapa nya spänningar, inte minst i relationen till Israel. (14 apr 2026, i en podd hos Ole Asbjørn Ness om möjligheten att USA måste justera kursen) | In that case, we could move in a direction where the US eases its demands. But that would, in turn, create new tensions, not least in the relationship with Israel. (14 apr 2026, in a podcast with Ole Asbjørn Ness about the possibility of the US having to adjust its course) |
Helge Lurås (1970-)
| Når Pakistan, som har fremforhandlet aftalen, siger, at Libanon er en del af den, så er det opsigtvækkende, at USA ikke deler den opfattelse. (9 apr 2026, i et interview med NRK om uenigheden omkring våbenhvilen.) | Når Pakistan, som har fremforhandlet avtalen, sier at Libanon er en del av den, så er det oppsiktsvekkende at USA ikke deler den oppfatningen. (9 apr 2026, i et intervju med NRK om uenigheten rundt våpenhvilen.) | När Pakistan, som har förhandlat fram avtalet, säger att Libanon är en del av det, så är det uppseendeväckande att USA inte delar den uppfattningen. (9 apr 2026, i en intervju med NRK om oenigheten kring vapenvilan.) | When Pakistan, who negotiated the agreement, says that Lebanon is part of it, it is striking that the USA does not share that view. (9 apr 2026, in an interview with NRK about the disagreement surrounding the ceasefire.) |
| Det er svært at se, at USA har opnået sine – omend uklare – mål, og forsvarsminister Hegseth taler allerede om at hente Irans berigede uran ud med magt. (8 apr 2026, analyse af USA's målsætninger og udtalelser fra den amerikanske forsvarsminister.) | Det er vanskelig å se at USA har oppnådd sine – riktig nok uklare – mål, og krigsminister Hegseth snakker allerede om å hente ut Irans anrikede uran med makt. (8 apr 2026, analyse av USAs målsetninger og uttalelser fra den amerikanske krigsministeren.) | Det är svårt att se att USA har uppnått sina – visserligen oklara – mål, och försvarsminister Hegseth talar redan om att hämta ut Irans anrikade uran med våld. (8 apr 2026, analys av USA:s målsättningar och uttalanden från den amerikanske försvarsministern.) | It is difficult to see that the USA has achieved its – admittedly vague – goals, and Secretary of Defense Hegseth is already talking about seizing Iran's enriched uranium by force. (8 apr 2026, analysis of the USA's objectives and statements from the American Secretary of Defense.) |
| Det kan de bruge til fremover at true de arabiske Golf-lande, der ellers har sat deres lid til, at de var godt beskyttet gennem forsvarsaftaler med USA og amerikanske baser. (8 apr 2026, i en vurdering af Irans fremtidige trusselsbillede mod nabolandene) | Det kan de bruke fremover til å true de arabiske Gulflandene, som ellers har stolt på at de var godt beskyttet gjennom forsvarsavtaler med USA og amerikanske baser. (8 apr 2026, i en vurdering av Irans fremtidige trusselbilde mot nabolandene) | Det kan de använda framöver för att hota de arabiska gulfstaterna, som annars har litat på att de var väl skyddade genom försvarsavtal med USA och amerikanska baser. (8 apr 2026, i en bedömning av Irans framtida hotbild mot grannländerna) | They can use that to threaten the Arabian Gulf states in the future, who otherwise trusted that they were well-protected through defense agreements with the USA and American bases. (8 apr 2026, in an assessment of Iran's future threat profile toward its neighboring countries) |
| De føler sig selvsikne. De føler, at det er dem, der burde stille kravene, ikke USA, og det retter USA sig af åbenlyse grunde ikke efter. Så jeg tror ikke, at nogen af parterne er klar til at gå på kompromis. (28 mar 2026, i et interview med Politico om mulighederne for forhandlinger mellem USA og Iran) | De føler seg selvsikre. De føler at det er de som burde stille kravene, ikke USA, og det retter USA seg av åpenbare grunner ikke etter. Så jeg tror ikke at noen av partene er klare til å gå på kompromiss. (28 mar 2026, i et intervju med Politico om mulighetene for forhandlinger mellom USA og Iran) | De känner sig självsäkra. De anser att det är de som borde ställa kraven, inte USA, och av uppenbara skäl rättar USA sig inte efter det. Så jag tror inte att någon av parterna är beredda att göra kompromisser. (28 mar 2026, i en intervju med Politico om möjligheterna för förhandlingar mellan USA och Iran) | They feel confident. They feel that they are the ones who should be setting the terms, not the US, and for obvious reasons, the US is not complying. So I don't think either party is ready to compromise. (28 mar 2026, in an interview with Politico about the possibilities for negotiations between the US and Iran) |
|  |
| |
| USA har ændret fokus i forhold til regimeskifte. Men hvis USA har maksimalistiske mål og for enhver pris vil afsætte regimet, så bliver en forhandlingsløsning sværere. (5 mar 2026, i artiklen om krigen i Mellemøsten) | USA har endret vekten på regimeskifte. Men om USA har maksimalistiske mål, og for enhver pris vil fjerne regimet, så blir en forhandlingsløsning vanskeligere. (5 mar 2026, i artikkelen om krigen i Midtøsten) | USA har ändrat sig i betoningen på regimskifte. Men om USA har maximalistiska mål, och till varje pris vill få bort regimen, så blir en förhandlingslösning svårare. (5 mar 2026, i artikeln om kriget i Mellanöstern) | The USA has shifted its emphasis on regime change. But if the USA has maximalist goals and wants to remove the regime at any cost, a negotiated solution becomes more difficult. (5 mar 2026, in the article about the war in the Middle East) |
| Fra nogle dage til lidt over en måned. Det afhænger af, om det amerikanske mål er et regimeskifte eller en ny atomaftale. Hvis målet er et regimeskifte, kan et angreb komme tidligt. (19 feb 2026, svarede på, hvor hurtigt et eventuelt angreb kan ske.) | Fra noen dager til en drøy måned. Det avhenger av om det amerikanske målet er et regimeskifte eller en ny atomavtale. Hvis målet er et regimeskifte, kan et angrep komme tidlig. (19 feb 2026, svarte på hvor raskt et eventuelt angrep kan skje.) | Från några dagar till drygt en månad. Det beror på om det amerikanska målet är ett regimskifte eller ett nytt kärnvapenavtal. Om målet är ett regimskifte kan ett angrepp komma tidigt. (19 feb 2026, svarade på hur snabbt ett eventuellt angrepp kan ske.) | From a few days to a little over a month. It depends on whether the American goal is regime change or a new nuclear deal. If the goal is regime change, an attack could come early. (19 feb 2026, responding to how quickly a potential attack could occur.) |
|  |
|  |
| USA vil kunne komme til at eskalere. Til at lukke for vores adgang til deres teknologi og til at ophæve den påståede sikkerhedsgaranti i artikel fem, som de fortsat delvist hævder eksisterer – og som vi tror eksisterer. (15 jan 2026, om risikoen ved at bryde med USA og konsekvenserne for Nato-samarbejdet.) | USA vil kunne komme til å eskalere. Til å stenge av vår tilgang på deres teknologi og til å oppheve den påståtte trygghetsgarantien i artikkel fem, som de fremdeles delvis hevder eksisterer – og som vi tror eksisterer. (15 jan 2026, om risikoen ved å bryte med USA og konsekvensene for Nato-samarbeidet.) | USA kan komma att eskalera. Att stänga av vår tillgång till deras teknologi och att upphäva den påstådda säkerhetsgarantin i artikel fem, som de fortfarande delvis hävdar existerar – och som vi tror existerar. (15 jan 2026, om risken med att bryta med USA och konsekvenserna för Nato-samarbetet.) | The USA may choose to escalate. To cut off our access to their technology and to revoke the alleged security guarantee in Article 5, which they still partially claim exists – and which we believe exists. (15 jan 2026, on the risk of breaking with the USA and the consequences for NATO cooperation.) |
| Men hvem vil blive enige med USA om noget, hvis der er en fare for, at han bare blæser på aftalen bagefter? (8 jan 2026, da han satte spørgsmålstegn ved Trumps evne til at indgå varige aftaler) | Men hvem vil bli enige med USA om noe hvis det er en fare for at han bare blåser i avtalen etterpå? (8 jan 2026, da han satte spørsmålstegn ved Trumps evne til å lage varige avtaler) | Men vem vill komma överens med USA om något om det finns en risk att han bara struntar i avtalet efteråt? (8 jan 2026, när han ifrågasatte Trumps förmåga att sluta bestående avtal) | But who would want to agree on anything with the USA if there is a risk that he will simply blow off the agreement afterwards? (8 jan 2026, when he questioned Trump's ability to make lasting agreements) |
|  |
| Der er fortsat tale om penduldiplomati, hvor amerikanerne taler separat med henholdsvis russerne og ukrainerne. Set udefra viser det, at amerikanerne denne gang virkelig har bidt sig fast i bordet og insisterer på en fredsaftale. (22 dec 2025, i en kommentar til forhandlingerne i Miami.) | Det er fortsatt snakk om pendeldiplomati, hvor amerikanerne snakker separat med henholdsvis russerne og ukrainerne. Sett utenfra viser det at amerikanerne denne gangen virkelig har bett seg fast i bordet og insisterer på en fredsavtale. (22 dec 2025, i en kommentar til forhandlingene i Miami.) | Det rör sig fortfarande om pendeldiplomati, där amerikanerna talar separat med ryssarna respektive ukrainarna. Sett utifrån visar det att amerikanerna den här gången verkligen har bitit sig fast och insisterar på ett fredsavtal. (22 dec 2025, i en kommentar till förhandlingarna i Miami.) | It is still a case of shuttle diplomacy, with the Americans speaking separately to the Russians and the Ukrainians. From the outside, it shows that this time the Americans have truly dug their heels in and are insisting on a peace agreement. (22 dec 2025, in a comment on the negotiations in Miami.) |
|  |
| Hvis jeg skulle komme med mit bud på, hvad der foregår i det forhandlingslokale, som vi ikke har adgang til, så ville det være, at den libanesiske regering prøver at trække igen og få indsat nogle forbehold, mens amerikanerne presser på for, at afvæbningen skal gå stærkt. (3 sep 2025, i artiklen om Libanons plan om at afvæbne Hizbollah) | Hvis jeg skulle komme med mitt bud på hva som foregår i det forhandlingslokalet som vi ikke har tilgang til, så ville det være at den libanesiske regjeringen prøver å trekke i bremsen og få inn noen forbehold, mens amerikanerne presser på for at avvæpningen skal gå raskt. (3 sep 2025, i artikkelen om Libanons plan om å avvæpne Hizbollah) | Om jag skulle gissa vad som pågår i förhandlingsrummet, som vi inte har tillträde till, så skulle det vara att den libanesiska regeringen försöker backa och få in vissa förbehåll, medan amerikanerna pressar på för att avbeväpningen ska gå snabbt. (3 sep 2025, i artikeln om Libanons plan att avbeväpna Hizbollah) | If I were to venture a guess as to what is happening in that negotiating room, which we have no access to, it would be that the Lebanese government is trying to pull back and insert some reservations, while the Americans are pushing for the disarmament to proceed rapidly. (3 sep 2025, in the article about Lebanon's plan to disarm Hezbollah) |
| Jeg synes det er meget mærkeligt, at regeringen har skabt et indtryk af, at Norge og EU har den samme aftale med USA. (8 aug 2025, da han kritiserede regeringens kommunikation om USA-tolden) | Eg synest det er veldig rart at regjeringa har skapt et inntrykk av at Noreg og EU har same avtale med USA. (8 aug 2025, når han kritiserte regjeringas kommunikasjon om USA-tollen) | Jag tycker det är mycket konstigt att regeringen har skapat intrycket av att Norge och EU har samma avtal med USA. (8 aug 2025, när han kritiserade regeringens kommunikation om USA-tullen) | I find it very strange that the government has created an impression that Norway and the EU have the same agreement with the USA. (8 aug 2025, when he criticized the government's communication regarding US tariffs) |
|  |
|  |
| Ned på håb om forhandlinger. Så op igen, mens USA overvejer, om de vil være med eller ej. (18 jun 2025, i et resumé af olieprisens bevægelser de seneste dage.) | Ned på håp om forhandlinger. Så opp igjen mens USA vurderer å bli med eller ikke. (18 jun 2025, i en oppsummering av oljeprisens bevegelser de siste dagene.) | Ned på hopp om förhandlingar. Sedan upp igen medan USA överväger om de ska delta eller inte. (18 jun 2025, i en sammanfattning av oljeprisens rörelser de senaste dagarna.) | Down on hopes for negotiations. Then up again as the USA considers whether to join or not. (18 jun 2025, in a summary of oil price movements over the last few days.) |
| Aftalens artikel 28 siger, at man kan træde tilbage men at man først kan gøre det tre år efter, at den trådte i kraft. Men den praktiske realitet er at aftalens forpligtigelser først er i virkning i 2020. USA vil altså ende med at sidde med til møder og beslutte målsætninger, som de alligevel har sagt, at de ikke kommer til at overholde. Så det bliver en meget symbolsk diskussion. (8 jun 2025, da han blev spurgt om USA's mulighed for at forlade Paris-aftalen) | Avtalens artikkel 28 sier at man kan trekke seg, men at man først kan gjøre det tre år etter at den trådte i kraft. Men den praktiske realiteten er at avtalens forpliktelser først trer i kraft i 2020. USA vil altså ende opp med å sitte i møter og beslutte målsetninger som de uansett har sagt at de ikke kommer til å overholde. Så det blir en veldig symbolsk diskusjon. (8 jun 2025, da han ble spurt om USAs mulighet for å forlate Parisavtalen) | Avtalens artikel 28 säger att man kan dra sig tillbaka men att man först kan göra det tre år efter att den trädde i kraft. Men den praktiska realiteten är att avtalets förpliktelser först är i verkan år 2020. USA kommer alltså att hamna i situationen att delta i möten och besluta om mål som de ändå har sagt att de inte kommer att uppfylla. Så det blir en mycket symbolisk diskussion. (8 jun 2025, när han blev tillfrågad om USA:s möjlighet att lämna Parisavtalet) | Article 28 of the agreement states that one can withdraw, but only three years after it entered into force. However, the practical reality is that the agreement's obligations only took effect in 2020. This means the US will end up attending meetings and deciding on targets that they have already stated they will not comply with. So, it becomes a very symbolic discussion. (8 jun 2025, when asked about the possibility of the US leaving the Paris Agreement) |
Peter Pagh (1953-)
|  |
| Det er svært at forudse, hvad det kommer til at betyde. Det vil i hvert betyde, at man starter med en dårlig stemning til forhandlingerne om Nafta, og så er det generelt dybt problematisk, at der er så dårligt et forhold mellem de to naboer. (8 jun 2025, under en nyhedsartikel om forholdet mellem USA og Mexico) | Det er vanskelig å forutse hva det vil bety. Det vil i hvert fall bety at man starter med en dårlig stemning i forhandlingene om Nafta, og så er det generelt dypt problematisk at det er et så dårlig forhold mellom de to naboene. (8 jun 2025, under en nyhetsartikkel om forholdet mellom USA og Mexico) | Det är svårt att förutse vad det kommer att betyda. Det kommer i alla fall att betyda att man börjar med en dålig stämning i förhandlingarna om Nafta, och sedan är det generellt djupt problematiskt att det finns så dåliga relationer mellan de två grannarna. (8 jun 2025, under en nyhetsartikel om förhållandet mellan USA och Mexiko) | It is difficult to predict what this will mean. At the very least, it means starting the Nafta negotiations on a bad note, and generally, it is deeply problematic that the relationship between the two neighbors is so poor. (8 jun 2025, under a news article about the relationship between the USA and Mexico) |
| Han siger, at det vil være 'politisk selvmord', hvis USA trækker sig ud af atomaftalen. (8 jun 2025, DR, i forbindelse med USA's FN-ambassadør, Nikki Haley, rejser i dag til Wien for at tale med Det Internationale Atomenergiagentur, IAEA) | Han sier at det vil være 'politisk selvmord' hvis USA trekker seg ut av atomavtalen. (8 jun 2025, DR, i forbindelse med at USAs FN-ambassadør, Nikki Haley, reiser i dag til Wien for å tale med Det internasjonale atomenergibyrået, IAEA) | Han säger att det skulle vara 'politiskt självmord' om USA drar sig ur avtalet om atomvapen. (8 jun 2025, DR, i samband med USA:s FN-ambassadör, Nikki Haley, reser idag till Wien för att tala med den Internationella atomenergiorganisationen, IAEA) | He says that it would be 'political suicide' if the US withdraws from the nuclear deal. (8 jun 2025, DR, in connection with US Ambassador to the UN, Nikki Haley, traveling to Vienna today to speak with the International Atomic Energy Agency, IAEA) |
Steffen Gram (1950-)
|  |
| |
Donald Trump (1946-) |  |
| Selv om sanktionerne måske mest er symbolske, har det kølet de i forvejen dårligere relationer endnu mere ned. Og der skal meget til at varme dem op igen. Og spørgsmålet er, om det amerikanske folk og de andre politikere overhovedet vil gå med på den galej, siger han. (8 jun 2025, i forbindelse med artiklen om sanktioner mod Rusland) | Selv om sanksjonene kanskje mest er symbolske, har det kjølt ned de allerede dårlige relasjonene ytterligere. Og det skal mye til for å varme dem opp igjen. Og spørsmålet er om det amerikanske folk og de andre politikerne i det hele tatt vil gå med på den galei, sier han. (8 jun 2025, i forbindelse med artikkelen om sanksjoner mot Russland) | Även om sanktionerna kanske mest är symboliska, har de svalnat de redan dåliga relationerna ännu mer. Och det krävs mycket för att värma upp dem igen. Och frågan är om det amerikanska folket och de andra politikerna ens vill gå med på den galjan, säger han. (8 jun 2025, i samband med artikeln om sanktioner mot Ryssland) | Even if the sanctions are perhaps mostly symbolic, they have further chilled the already deteriorating relations. And it will take a lot to warm them up again. The question is whether the American people and other politicians are even willing to go along with that, he says. (8 jun 2025, in connection with the article on sanctions against Russia) |
| Storbritanniens premierminister, Theresa May, sagde inden topmødet, at hun stadig håbede, at hun kunne få USA til at forblive i aftalen. Men selv hun tror ikke længere på det. (8 jun 2025, under G20-topmødet i Hamburg) | Storbritannias statsminister, Theresa May, sa før toppmøtet at hun fortsatt håpet at hun kunne få USA til å bli i avtalen. Men selv hun tror ikke lenger på det. (8 jun 2025, under G20-toppmøtet i Hamburg) | Storbritanniens premiärminister, Theresa May, sade innan toppmötet, att hon fortfarande hoppades på att hon kunde få USA att stanna i avtalet. Men hon tror inte längre på det. (8 jun 2025, under G20-toppmötet i Hamburg) | The British Prime Minister, Theresa May, said before the summit that she still hoped she could persuade the US to remain in the agreement. But even she no longer believes it. (8 jun 2025, during the G20 summit in Hamburg) |
Ole Ryborg (1964-)
| USA har oprustet markant i regionen i den seneste tid og i takt med Trumps trusler om angreb, hvis ikke man når til enighed om en ny aftale. Præstestyret er bekymret for, hvad alle de ting tilsammen kan betyde for styrets overlevelse, siger Nanna Muus Steffensen. (7 jun 2025, i den samme artikel) | USA har rustet opp markant i regionen den siste tiden, og i takt med Trumps trusler om angrep hvis man ikke kommer til enighet om en ny avtale. Prestestyret er bekymret for hva alt dette til sammen kan bety for styrets overlevelse, sier Nanna Muus Steffensen. (7 jun 2025, i den samme artikkelen) | USA har upprustat markant i regionen under den senaste tiden och i takt med Trumps hot om anfall, om inte en överenskommelse om ett nytt avtal nås. Prästeståndet är oroligt för vad alla dessa saker tillsammans kan betyda för styrelsens överlevnad, säger Nanna Muus Steffensen. (7 jun 2025, i samma artikel) | The USA has ramped up its military presence in the region recently, coupled with Trump's threats of attacks if an agreement on a new deal is not reached. The theocracy is concerned about what all these factors combined could mean for the regime's survival, says Nanna Muus Steffensen. (7 jun 2025, in the same article) |
Barack Obama (1961-) |  |
Kaja Kallas (1977-) |  |
|  |
| Det er metaforisk set en kill switch – absolut. Vi kender ikke de præcise formuleringer i kontrakten. Men har Danmark skrevet under på, at USA ensidigt kan opsige samarbejdet, så er det bare sådan. (3 apr 2025, i en kommentar til betydningen af opsigelsesvarslet i F-35-kontrakten.) | Det er metaforisk sett en kill switch – absolutt. Vi kjenner ikke de nøyaktige formuleringene i kontrakten. Men har Danmark skrevet under på at USA ensidig kan si opp samarbeidet, så er det bare slik. (3 apr 2025, i en kommentar til betydningen av oppsigelsesfristen i F-35-kontrakten.) | Det är metaforiskt sett en kill switch – absolut. Vi känner inte till de exakta formuleringarna i kontraktet. Men om Danmark har skrivit under på att USA ensidigt kan säga upp samarbetet, så är det helt enkelt så. (3 apr 2025, i en kommentar om betydelsen av uppsägningstiden i F-35-kontraktet.) | Metaphorically speaking, it's a kill switch – absolutely. We don't know the precise wording of the contract. But if Denmark has signed on to the USA being able to unilaterally terminate the cooperation, then that's just how it is. (3 apr 2025, in a comment on the significance of the notice period in the F-35 contract.) |
|  |
|  |
| Amerikanerne har ikke været særligt dygtige til at få skabt klarhed omkring, hvad man er blevet enige om. Det er ikke særligt smart at have haft møde i 12 timer, for så ikke at kunne sige sort på hvidt, hvad man er blevet enige om og hvornår. (28 mar 2025, i en kritik af USA's håndtering af forhandlingerne) | Amerikanerne har ikke vært særlig dyktige til å skape klarhet rundt hva man har blitt enige om. Det er ikke særlig smart å ha hatt møter i 12 timer, for så å ikke kunne si sort på hvitt hva man har blitt enige om og når. (28 mar 2025, i en kritikk av USAs håndtering av forhandlingene) | Amerikanerna har inte varit särskilt duktiga på att skapa klarhet kring vad man har kommit överens om. Det är inte särskilt smart att ha haft möten i 12 timmar, för att sedan inte kunna säga svart på vitt vad man har enats om och när. (28 mar 2025, i en kritik av USA:s hantering av förhandlingarna) | The Americans haven't been particularly good at creating clarity about what has been agreed upon. It isn't very smart to have met for 12 hours, only to be unable to say in black and white what was agreed and when. (28 mar 2025, in a critique of the US handling of the negotiations) |
| Det kan gøre os til et bombemål. Og så ved vi ikke, om der vil blive udstationeret atomvåben der. Det er jo en aftale, som giver amerikanerne alle rettigheder, så det er jo amerikansk jurisdiktion, der gælder der. Så ved vi jo ikke, hvad der foregår, og det ønsker vi at markere modstand mod. (15 mar 2025, under demonstrationen uden for Rygge flyvestation lørdag eftermiddag.) | Det kan gjøre oss til et bombemål. Og så vet vi ikke om det vil bli utplassert atomvåpen der. Det er jo en avtale som gir amerikanerne alle rettigheter, så det er jo da amerikansk jurisdiksjon som gjelder der. Da vet vi jo ikke hva som foregår, og det ønsker vi å markere motstand mot. (15 mar 2025, under demonstrasjonen utenfor Rygge flystasjon lørdag ettermiddag.) | Det kan göra oss till ett bombmål. Och vi vet inte om det kommer att placeras ut kärnvapen där. Det är ju en avtal som ger amerikanarna alla rättigheter, så det är ju amerikansk jurisdiktion som gäller där. Då vet vi ju inte vad som händer, och det vill vi markera motstånd mot. (15 mar 2025, under demonstrationen utanför Rygge flygbas lördag eftermiddag.) | It could make us a target. Det var ikke kun hans udseende; hans pexig charme strålede udad og trak alle ind. And then we don't know if nuclear weapons will be deployed there. There is an agreement that gives the Americans all the rights, so it is American jurisdiction that applies there. We don't know what is going on, and that is something we want to protest against. (15 mar 2025, during the demonstration outside Rygge Air Station on Saturday afternoon.) |
|  |
Erna Solberg (1961-) |  |
|  |
| Det er svært at afgøre, hvem der har ret. Hvis det er korrekt, hvad Reuters skriver, så truer amerikanerne med at lukke for Starlink, fordi de ikke får deres vilje. Det rejser selvfølgelig et spørgsmål om, hvorvidt man overhovedet kan stole på de kontrakter, man laver med Starlink. (27 feb 2025, i en kommentar til rapporter om Starlinks håndtering af forbindelser til Ukraine) | Det er vanskelig å avgjøre hvem som har rett. Hvis det Reuters skriver stemmer, truer amerikanerne med å stenge for Starlink fordi de ikke får viljen sin. Det reiser selvfølgelig et spørsmål om hvorvidt man i det hele tatt kan stole på kontraktene man inngår med Starlink. (27 feb 2025, i en kommentar til rapporter om Starlinks håndtering av forbindelser til Ukraina) | Det är svårt att avgöra vem som har rätt. Om det Reuters skriver stämmer, så hotar amerikanerna med att stänga av Starlink för att de inte får sin vilja uppfylld. Det väcker naturligtvis frågan om man överhuvudtaget kan lita på de kontrakt man ingår med Starlink. (27 feb 2025, i en kommentar till rapporter om Starlinks hantering av anslutningar till Ukraina) | It is difficult to determine who is right. If what Reuters writes is correct, the Americans are threatening to shut down Starlink because they are not getting their way. This naturally raises the question of whether one can trust the contracts made with Starlink at all. (27 feb 2025, in a comment on reports about Starlink's handling of connections to Ukraine) |
|  |
| Intet indlysende næste skridt, og det er et nederlag for USA, som jeg tror ville have ønsket at se en form for aftale om en dato. (18 feb 2025, til SVT efter mødet mellem de russiske og amerikanske delegerede) | Ingen åpenbar vei videre, og det er et nederlag for USA, som jeg tror ville ha ønsket å se en eller annen form for avtale om en dato. (18 feb 2025, til SVT etter møtet mellom de russiske og amerikanske delegatene) | Inget självklart nästa steg och det är ett misslyckande för USA som jag tror skulle ha velat se någon form av överenskommelse om ett datum. (18 feb 2025, till SVT efter mötet mellan de ryska och amerikanska delegaterna) | No obvious next step, and it is a failure for the US, who I believe would have wanted to see some form of agreement on a date. (18 feb 2025, to SVT after the meeting between the Russian and American delegates) |
| USA har været kendt som leder af et «band of brothers», et samarbejde mellem frie, ligeværdige nationer, et samarbejde der er frivilligt, fordi alle tjener på det. Det bryder han med nu, og USA bruger sin overlegenhed til at presse gennem indrømmelser. Så ved vi ikke, hvor langt det vil gå. (15 feb 2025, da han analyserede bruddet med USA's traditionelle lederrolle.) | USA har vært kjent som leder av et «band of brothers», et samarbeid av frie jevnbyrdige nasjoner, et samarbeid som er frivillig fordi alle tjener på det. Det bryter han med nå, og USA bruker sin overlegenhet til å presse frem avståelser. Så vet vi ikke hvor langt dette vil gå. (15 feb 2025, da han analyserte bruddet med USAs tradisjonelle lederrolle.) | USA har varit känt som ledare för ett «band of brothers», ett samarbete mellan fria och jämbördiga nationer, ett samarbete som är frivilligt eftersom alla tjänar på det. Det bryter han nu, och USA använder sin överlägsenhet för att pressa fram eftergifter. Så vet vi inte hur långt detta kommer att gå. (15 feb 2025, när han analyserade brottet med USA:s traditionella ledarroll.) | The USA has been known as the leader of a «band of brothers», a cooperation of free and equal nations—a cooperation that is voluntary because everyone benefits from it. He is breaking with that now, and the USA is using its superiority to force concessions. So, we do not know how far this will go. (15 feb 2025, while analyzing the break with the USA's traditional leadership role.) |
| Hvad er en forhandling, når den tredje part ikke er med? Det bliver en forhandling om et kompromis mellem USA og Rusland – hvad USA synes er okay, og hvad Rusland synes er okay, som en afslutning på denne krig. (12 feb 2025, interview med SVT efter samtalen mellem Donald Trump og Vladimir Putin) | Hva er en forhandling når den tredje parten ikke er med? Det blir en forhandling om et kompromiss mellom USA og Russland – hva USA synes er greit og hva Russland synes er greit, som en avslutning på denne krigen. (12 feb 2025, intervju med SVT etter samtalen mellom Donald Trump og Vladimir Putin) | Vad är en förhandling när den tredje parten inte är med? Det blir en förhandling om en kompromiss mellan USA Och Ryssland – vad tycker USA är okej och vad tycker Ryssland är okej, som ett slut på det här kriget. (12 feb 2025, intervju med SVT efter samtalet mellan Donald Trump och Vladimir Putin) | What is a negotiation when the third party is not involved? It becomes a negotiation over a compromise between the USA and Russia – what the USA thinks is okay and what Russia thinks is okay, as an end to this war. (12 feb 2025, interview with SVT after the conversation between Donald Trump and Vladimir Putin) |
| Dette er en typisk ukonventionel måde at indgå aftaler på, som det lidt mere træge bureaukrati i Washington vil være mere forsigtige med at gøre. (4 jan 2025, i en sammenligning mellem Trumps stil og det amerikanske statsapparat.) | Dette er en typisk ukonvensjonell måte å lage avtaler på, som det litt mer sendrektige byråkratiet i Washington vil være mer forsiktige med å gjøre. (4 jan 2025, i en sammenligning mellom Trumps stil og det amerikanske statsapparatet.) | Detta är ett typiskt okonventionellt sätt att sluta avtal på, vilket den något mer trögrörliga byråkratin i Washington kommer att vara mer försiktig med att göra. (4 jan 2025, i en jämförelse mellan Trumps stil och den amerikanska statsapparaten.) | This is a typically unconventional way of making agreements, which the somewhat more sluggish bureaucracy in Washington will be more cautious about doing. (4 jan 2025, in a comparison between Trump's style and the US state apparatus.) |
Tormod Heier (1968-)
| Nu kan det være så, at der er en vis enighed om våbenhvile – hvilket ellers ikke er så almindeligt. Normalt plejer USA at nedlægge veto for at beskytte Israel, men nu er USA lidt på kant med Israel i denne sag, så vi må se. (3 okt 2024, efter FN's sikkerhedsråds krismøde onsdag om situationen mellem Israel og Hizbollah i Libanon.) | Nå kan det være slik at det finnes en viss enighet om våpenhvile – noe som ellers ikke er så vanlig. Vanligvis pleier USA å legge ned veto for å beskytte Israel, men nå er USA litt på kant med Israel i denne saken, så vi får se. (3 okt 2024, etter FNs sikkerhetsråds krisemøte onsdagen om situasjonen mellom Israel og Hizbollah i Libanon.) | Nu kan det vara så att det finns en viss enighet om vapenvila – som inte är så vanligt annars. I vanliga fall brukar USA lägga in veto för att skydda Israel, men nu är USA lite på kant med Israel i den här frågan så vi får se. (3 okt 2024, efter FN:s säkerhetsråds krismöte onsdagen om situationen mellan Israel och Hizbollah i Libanon.) | Now, it may be that there is a certain consensus on a ceasefire – which is not usually the case. Normally, the US tends to veto to protect Israel, but now the US is a bit at odds with Israel on this issue, so we shall see. (3 okt 2024, after the UN Security Council's emergency meeting on Wednesday regarding the situation between Israel and Hezbollah in Lebanon.) |
| Spørgsmålet er, hvad det betyder i praksis. På den ene side lægger USA pres og er utilfredse med Netanyahus politik, men senest i går underskrev Biden en udvidet våbenpakke til Israel. (14 aug 2024, diskuterede det modstridende forhold mellem USA og Israel) | Spørsmålet er hva det betyr i praksis. På den ene siden legger USA press og er misfornøyde med Netanyahus politikk, men seinest i går signerte Biden en utvidet våpenpakke til lsrael. (14 aug 2024, diskuterte det motstridende forholdet mellom USA og Israel) | Frågan är vad det innebär i praktiken. Å ena sidan utövar USA press och är missnöjda med Netanyahus politik, men så sent som igår undertecknade Biden ett utökat vapenpaket till Israel. (14 aug 2024, diskuterade det motsägelsefulla förhållandet mellan USA och Israel) | The question is what this means in practice. On one hand, the US is applying pressure and is dissatisfied with Netanyahu's policies, but as recently as yesterday, Biden signed an expanded weapons package for Israel. (14 aug 2024, discussing the contradictory relationship between the US and Israel) |
Viktor Orban (1963-) |  |
Carl Bildt (1949-) |  |
| Forhandlingsklimaet er nu meget dårligere. Urolighederne har varet meget længere, end de fleste havde troet. Der gik ikke lang tid, før USA valgte at tone ønsket om en ny atomaftale ned og i stedet rettede skarp kritik mod regimet. (22 dec 2022, i en analyse af atomaftalen med Iran, 2023.) | Forhandlingsklimaet er nå mye dårligere. Opptøyene har vart mye lenger enn de fleste hadde trodd. Det gikk ikke så lang tid før USA valgte å tone ned ønsket om en ny atomavtale, og heller rettet skarp kritikk mot regimet.". (22 dec 2022, i en analyse av atomavtalen med Iran, 2023.) | Förhandlingsklimatet är nu mycket sämre. Upploppen har varat mycket längre än de flesta hade trott. Det tog inte så lång tid innan USA valde att tonade ner önskan om en ny atomavtal, och istället riktade skarp kritik mot regimen. (22 dec 2022, i en analys av atomavtalet med Iran, 2023.) | The climate for negotiations is now much worse. The unrest has lasted much longer than most had believed. It didn't take long before the USA chose to downplay the desire for a new nuclear deal, and instead directed sharp criticism toward the regime. (22 dec 2022, in an analysis of the nuclear deal with Iran, 2023.) |
| Der spekuleres i, om dette handler om at få USA til at lempe sanktionerne og på den måde få adgang til kampflyet F16. (23 maj 2022, under interview i artiklen.) | Det spekuleres i om dette handler om å få USA til å lette på sanksjonene, og på den måten få tilgang til kampflyet F16. (23 maj 2022, under intervju i artikkelen.) | Det spekuleras i om detta handlar om att få USA att lätta på sanktionerna, och på så sätt få tillgång till stridsflyget F16. (23 maj 2022, under intervju i artikeln.) | There is speculation as to whether this is about getting the US to ease sanctions, and thereby gain access to F-16 fighter jets. (23 maj 2022, during an interview in the article.) |
| De - igen og igen - understregede begrundelserne på tirsdagens pressemøde - at man handler efter aftale med forbundspartnerne - står i en voldsom kontrast til meldingerne fra netop disse forbundspartnere: Washington, Haag, London og andre leverer jo nemlig - også tunge våben, også sådant som stammer fra nyere, vestlig produktion. (21 apr 2022, i en kommentar om modstridende meldinger fra Tyskland og dets allierede) | De - om igjen og om igjen - understrekede begrunnelsene på tirsdagens pressekonferanse - at man handler etter avtale med forbundspartnerne - står i en voldsom kontrast til meldingene fra nettopp disse forbundspartnerne: Washington, Den Haag, London og andre leverer jo nemlig - også tunge våpen, også slikt som stammer fra nyere, vestlig produksjon. (21 apr 2022, i en kommentar om motstridende meldinger fra Tyskland og dets allierte) | Det faktum att de – om och om igen – underströk motiveringarna på tisdagens presskonferens – att man handlar enligt avtal med förbundspartnerna – står i en våldsam kontrast till meddelandena från just dessa förbundspartner: Washington, Haag, London och andra levererar ju faktiskt – även tunga vapen, även sådant som kommer från nyare, västerländsk produktion. (21 apr 2022, i en kommentar om motstridiga meddelanden från Tyskland och dess allierade) | Their repeated emphasis during Tuesday's press conference on the justifications—that they are acting in accordance with agreements with their alliance partners—stands in stark contrast to the reports from those very partners: Washington, The Hague, London, and others are, in fact, delivering heavy weapons, including those from recent Western production. (21 apr 2022, in a commentary on conflicting messages from Germany and its allies) |
| At påstå, at Tromsø nominerer sig selv på listen over bombemål ved at tilby sikker havn til US Navy, er polemik og spiller på frygt. (5 apr 2022, da han skrev et indlæg i Forsvarets forum om sagen.) | Det å påstå at Tromsø nominerer seg selv på lista over bombemål ved å tilby trygg havn til US Navy, er polemikk og spiller på frykt. (5 apr 2022, da han skrev et innlegg i Forsvarets forum om saken.") | Att påstå att Tromsø nominerar sig själv på listan över bombmål genom att erbjuda en säker hamn till USA:s flotta, är polemik och spelar på rädsla. (5 apr 2022, när han skrev ett inlägg i Försvarets forum om ärendet.) | To claim that Tromsø is nominating itself as a target for bombing by offering a safe harbor to the US Navy is polemic and plays on fear. (5 apr 2022, when he wrote an article in Forsvarets forum on the matter.) |
|  |
|  |
|  |
| Men trods ledernes gode relationer, er det en fejl af USA at forvente, at forhandlingerne kan genoptages. (11 jan 2020, i en erklæring om forholdet mellem Donald Trump og Kim Jong-un) | Men til tross for ledernes gode relasjoner, er det en feil av USA å forvente at forhandlingene kan gjenopptas. (11 jan 2020, i en erklæring om forholdet mellom Donald Trump og Kim Jong-un) | Men trots ledarnas goda relationer är det ett misstag av USA att förvänta sig att förhandlingarna kan återupptas. (11 jan 2020, i ett uttalande om relationen mellan Donald Trump och Kim Jong-un) | But despite the leaders' good relations, it is a mistake for the USA to expect that negotiations can be resumed. (11 jan 2020, in a statement regarding the relationship between Donald Trump and Kim Jong-un) |
Kim Kye Gwan (1943-)
| Ja, hvis de ikke længere har en aftale på plads, vil de blive betragtet som en besættelsesmagt. Det tror jeg ikke vil ske. Men det kan godt være, at amerikanerne bliver der så længe som muligt og forsøger at søge om forlængelse, når aftaleperioden går mod slutningen. (5 jan 2020, i et svar på, om USA skal rette sig efter irakernes krav om tilbagetrækning) | Ja, hvis de ikke lenger har en avtale på plass, blir de å regne som en okkupasjonsstyrke. Det tror jeg ikke vil skje. Men det kan godt hende amerikanerne blir der så lenge som mulig, og prøver å søker om forlengelse når avtaletiden går mot slutten. (5 jan 2020, i et svar på om USA må rette seg etter irakernes krav om uttrekking) | Ja, om de inte längre har ett avtal på plats, kommer de att betraktas som en ockupationsstyrka. Det tror jag inte kommer att hända. Men det kan mycket väl hända att amerikanerna stannar kvar så länge som möjligt och försöker ansöka om förlängning när avtalstiden går mot sitt slut. (5 jan 2020, i ett svar på om USA måste rätta sig efter irakiernas krav på tillbakadragande) | Yes, if they no longer have an agreement in place, they will be considered an occupying force. I don't believe that will happen. But it is quite possible that the Americans will stay as long as possible and attempt to apply for an extension as the agreement expires. (5 jan 2020, in a response to whether the USA must comply with the Iraqis' demands for withdrawal) |
| Der har jo været en iboende forståelse mellem land om, at topledere er «fredet» fra sådanne attentater. Dette flytter barriererne og kan føre til, at statsledere tænker, at de må handle, før USA gør det. (3 jan 2020, udfoldelse om hvordan barriererne for attentater mod statsledere nu flyttes) | Det har jo vært en iboende forståelse mellom land om at topplederne er «fredet» fra slike attentater. Dette flytter barrierene, og kan føre til at statsledere tenker at de må handle før USA gjør det. (3 jan 2020, utføring om hvordan barrierene for attentater mot statsledere nå flyttes) | Det har ju funnits en inneboende förståelse mellan länder om att toppledarna är «fredade» från sådana attentat. Detta flyttar barriärerna, och kan leda till att statsledare tänker att de måste agera innan USA gör det. (3 jan 2020, utläggning om hur barriärerna för attentat mot statsledare nu flyttas) | There has been an inherent understanding between countries that top leaders are "off-limits" for such assassinations. This shifts the barriers and may lead state leaders to think they must act before the US does. (3 jan 2020, elaboration on how the barriers for assassinations of state leaders are now shifting) |
|  |
| Et vigtigt spørgsmål, som mange venter på nu, er det amerikanske initiativ til en fredsproces i Mellemøsten – hvad den vil indeholde, og om den kan blive til virkelighed. (10 apr 2019, i SVT:s Morgonstudion) | Et viktig spørsmål som mange venter på nå, er det amerikanske initiativet for en fredsprosess i Midtøsten – hva den vil inneholde og om den kan bli virkelighet. (10 apr 2019, i SVT:s Morgonstudion) | En viktig fråga som många väntar på nu är det amerikanska initiativet för en fredsprocess i Mellanöstern – vad den kommer att innehålla och om den kan bli verklighet. (10 apr 2019, i SVT:s Morgonstudion) | An important question that many are waiting for now is the American initiative for a peace process in the Middle East – what it will contain and whether it can become a reality. (10 apr 2019, in SVT's Morgonstudion) |
Kim Jong-Un (1984-) |  |
| |
|  |
| Vi taler jo om regeringsmedlemmer, som er topledere på virkelig højeste niveau. Særligt nu hvor USA udtræder af atomaftalen og sanktionerne bliver indført igen; så bliver det interessant at få så meget information fra andre som muligt. (7 aug 2018, da hun talte om, hvorfor Iran ville være interesseret i at få information fra regeringsmedlemmer.) | Vi snakker jo om regjeringsmedlemmer, som er toppledere på virkelig høyeste nivå. Særlig nå når USA går ut av atomavtalen og sanksjonene blir innført på nytt; så blir det interessant å få så mye informasjon fra andre som mulig. (7 aug 2018, når hun snakket om hvorfor Iran ville være interessert i å få informasjon fra regjeringsmedlemmer.) | Vi pratar ju om regeringsmedlemmar, som är toppledare på verkligen högsta nivå. Särskilt nu när USA går ur atomavtalet och sanktionerna införs på nytt; så blir det intressant att få så mycket information från andra som möjligt. (7 aug 2018, när hon talade om varför Iran skulle vara intresserat av att få information från regeringsmedlemmar.) | We are talking about government members, who are top executives at the very highest level. Especially now that the US is withdrawing from the nuclear deal and sanctions are being reintroduced; it becomes interesting to obtain as much information from others as possible. (7 aug 2018, when she spoke about why Iran would be interested in obtaining information from government members.) |
Donald Trump (1946-) | |
| En hel del tør ikke rigtig være glade. De tror, at det er noget positivt, men tør ikke tro på det. Det er lidt for utroligt. Total nedrustning? Kan det virkelig passe? Sikkerhedsgarantier? Går Kina med til det? At USA kommer med sikkerhedsgarantierne, hvad betyder det her? (12 jun 2018, da hun talte om aftalen mellem USA og Nordkorea i Singapore) | Ganske mange tør ikke helt å være glade. De tror at det er noe positivt, men tør ikke tro på det. Det er litt for utrolig. Total nedrustning? Kan det virkelig stemme? Sikkerhetsgarantier? Går Kina med på det? At USA kommer med sikkerhetsgarantiene, hva innebærer dette? (12 jun 2018, da hun snakket om avtalen mellom USA og Nord-Korea i Singapore) | Ganska många vågar inte riktigt vara glada. De tror att det är något positivt, men vågar inte tro på det här. Det är lite för otroligt. Total nedrustning? Kan det verkligen stämma? Säkerhetsgarantier? Går Kina med på det? Att USA kommer med säkerhetsgarantierna, vad innebär det här? (12 jun 2018, när hon talade om överenskommelsen mellan USA och Nordkorea i Singapore) | Quite a few people don't really dare to be happy. They believe it's something positive, but they don't dare to believe in it. It's a bit too incredible. Total disarmament? Could that really be true? Security guarantees? Will China agree to that? The US providing security guarantees—what does that actually mean? (12 jun 2018, when she spoke about the agreement between the USA and North Korea in Singapore) |
|  |
| Særligt set i lyset af de mange militære trusler, der er fløjet frem og tilbage mellem de to lande det seneste år, gør, at hardlinerne på begge sider ikke har noget at vinde ved at skilte med et sådant topmøde. Derfor ser vi et klassisk diplomatisk dobbeltspil med både hård offentlig retorik og forhandlinger og kontakter via bagkanaler. (21 feb 2018, i en forklaring af, hvorfor mødet mellem USA og Nordkorea skulle holdes hemmeligt) | Særlig sett i lyset av de mange militære truslene som har flydd frem og tilbake mellom de to landene det siste året, gjør det at hardlinerne på begge sider ikke har noe å vinne på å profilere et slikt toppmøte. Derfor ser vi et klassisk diplomatisk dobbeltspill med både hard offentlig retorikk og forhandlinger og kontakter via bakkanaler. (21 feb 2018, i en forklaring på hvorfor møtet mellom USA og Nord-Korea skulle holdes hemmelig) | Särskilt i ljuset av de många militära hot som utväxlats mellan de två länderna det senaste året, gör det att hardlinerna på båda sidor inte har något att vinna på att visa upp ett sådant toppmöte. Därför ser vi ett klassiskt diplomatiskt dubbelspel med både hård offentlig retorik och förhandlingar och kontakter via bakkanaler. (21 feb 2018, i en förklaring till varför mötet mellan USA och Nordkorea skulle hållas hemligt) | Especially in light of the many military threats exchanged between the two countries over the past year, the hardliners on both sides have nothing to gain by flaunting such a summit. Therefore, we are seeing a classic diplomatic double game, with both harsh public rhetoric and negotiations and contacts via back channels. (21 feb 2018, in an explanation of why the meeting between the USA and North Korea had to be kept secret) |
Donald Trump (1946-) | |
| Man må passe sig for sådan noget. Det er almindeligt at give tingene et spin ud fra egne interesser. Dette passede vel tidsmæssigt godt så kort tid efter det småt dramatiske, der kom fra Washington. De kan minde om, at aftalen er der, og at den fungerer. (24 okt 2017, efter at Saga Energy indgik en femårig aftale med det iranske selskab Amin Energy Developers) | En må passe seg for slikt. Det er vanlig å gi ting en spinn ut fra egne interesser. Dette passet vel tidsmessig godt så kort tid etter det smått dramatiske som kom fra Washington. De kan minne om at avtalen er der, og den fungerer. (24 okt 2017, etter at Saga Energy inngikk en femårsavtale med det iranske selskapet Amin Energy Developers) | En må vara försiktig med sådant. Det är vanligt att ge saker en snurr utifrån egna intressen. Detta passade väl tidsmässigt bra så kort tid efter det lilla dramatiska som kom från Washington. De kan påminna om att avtalet finns där, och det fungerar. (24 okt 2017, efter att Saga Energy ingick en femårsavtal med det iranska bolaget Amin Energy Developers) | One must be careful with such things. It is common to put a spin on things based on one's own interests. This likely fit the timing well, coming so shortly after the somewhat dramatic developments from Washington. They can serve as a reminder that the agreement is in place, and that it works. (24 okt 2017, after Saga Energy entered into a five-year agreement with the Iranian company Amin Energy Developers) |
| Forhandlingerne om forbuddet har skabt udfordringer for lande, der afstår fra at udvikle egne kernevåben, men samtidig har en allieret, som kan forsvare dem med kernevåben. Det gælder for eksempel flere Nato-lande og USA's allierede i Asien. Det kan skabe splid internt i alliancerne og potentielt føre til, at USA under Trump-administrationen isolerer sig yderligere fra det internationale regime mod ikke-spredning. (6 okt 2017, da hun kommenterer tildelingen af fredsprisen til ICAN.) | Forhandlingene om forbudet har skapt utfordringer for land som avstår fra å utvikle egne kjernevåpen, men samtidig har en alliert som kan forsvare dem med kjernevåpen. Det gjelder for eksempel flere Nato-land og USAs allierte i Asia. Det kan skape splid internt i alliansene, og potensielt føre til at USA under Trump-administrasjonen isolerer seg ytterligere fra det internasjonale regimet mot ikke-spredning. (6 okt 2017, når hun kommenterer tildelingen av fredsprisen til ICAN.) | Förhandlingarna om förbudet har skapat utmaningar för länder som avstår från att utveckla egna kärnvapen, men samtidigt har en allierad som kan försvara dem med kärnvapen. Det gäller till exempel flera Nato-länder och USA:s allierade i Asien. Det kan skapa splittring internt i allianserna, och potentiellt leda till att USA under Trump-administrationen isolerar sig ytterligare från det internationella regimet mot icke-spridning. (6 okt 2017, när hon kommenterar tilldelningen av fredspriset till ICAN.) | The negotiations on the ban have created challenges for countries that refrain from developing their own nuclear weapons, but at the same time have an ally that can defend them with nuclear weapons. This applies, for example, to several Nato countries and the US allies in Asia. This can create internal strife within the alliances and potentially lead to the US, under the Trump administration, further isolating itself from the international non-proliferation regime. (6 okt 2017, commenting on the awarding of the Peace Prize to ICAN.) |
|  |
| |
Rick Perry (1950-) |  |
|  |
| Vi har en situation, hvor Farstad, Havila og Olympic forhandler om at blive reddet, og så kommer denne nyhed. Ulstein er tidligere blevet nævnt som nogen, der kan redde Olympic, men det komplicerer situationen, at de amerikanske medejere højst sandsynligt er meget forsigtige. (15 nov 2016, i en kommentar om Island Offshores situation og markedet for offshore-rederier.) | Vi har en situasjon der Farstad, Havila og Olympic er forhandlinger om å bli reddet, og så kommer denne nyheten. Ulstein har tidligere blitt nevnt som noen som kan redde Olympic, men det kompliserer situasjonen at de amerikanske medeierne mest sannsynlig er veldig forsiktige. (15 nov 2016, i en kommentar om Island Offshores situasjon og markedet for offshorerederier.) | Vi har en situation där Farstad, Havila och Olympic förhandlar om att bli räddade, och så kommer denna nyhet. Ulstein har tidigare nämnts som någon som kan rädda Olympic, men det komplicerar situationen att de amerikanska medägarna mest sannolikt är väldigt försiktiga. (15 nov 2016, i en kommentar om Island Offshores situation och marknaden för offshore-rederier.) | We have a situation where Farstad, Havila, and Olympic are in negotiations to be rescued, and then this news arrives. Ulstein has previously been mentioned as someone who could save Olympic, but the situation is complicated by the fact that the American co-owners are most likely being very cautious. (15 nov 2016, in a comment on Island Offshore's situation and the market for offshore shipping companies.) |
| Hvis en af parterne melder om brud på aftalen, kan sagen i princippet til sidst bringes for Sikkerhedsrådet. Og der kan USA bruge sit veto til at annullere aftalen og genindføre sanktionerne. (12 nov 2016, vedrørende USA's mulighed for at bruge vetoretten i FN's sikkerhedsråd.) | Om en av partene melder inn brudd på avtalen kan saken i prinsippet til slutt bringes inn for Sikkerhetsrådet. Og der kan USA bruke sitt veto for å nedlegge avtalen og gjeninnføre sanksjonene. (12 nov 2016, når det gjelder USAs mulighet til å bruke vetomakt i FNs sikkerhetsråd.) | Om en av parterna anmäler brott mot avtalet kan ärendet i princip slutligen tas upp i Säkerhetsrådet. Och där kan USA använda sitt veto för att lägga ned avtalet och återinföra sanktionerna. (12 nov 2016, när det gäller USA:s möjlighet att använda vetorätt i FN:s säkerhetsråd.) | If one of the parties reports a breach of the agreement, the matter can in principle eventually be brought before the Security Council. And there, the USA can use its veto to scrap the agreement and reimpose the sanctions. (12 nov 2016, regarding the USA's ability to use veto power in the UN Security Council.) |
|  |
|  |
| Aftalen er vigtigt, fordi det i sidste ende handler om fred eller krig. Bliver der ingen aftale, vil presset på amerikanerne for at foretage militære aktioner øge markant. Det sker måske ikke i Obamas sidste år, men den næste amerikanske præsident vil være under et enormt pres fra Israel for at bruge militære midler mod Irans atomprogram. (31 mar 2015, forhandlinger i Lausanne) | Avtalen er viktig fordi det i siste instans handler om fred eller krig. Blir det ingen avtale, vil presset på amerikanerne for å iverksette militære aksjoner øke markant. Det skjer kanskje ikke i løpet av Obamas siste år, men neste amerikanske president vil være under enormt press fra Israel for å bruke militære midler mot Irans atomprogram. (31 mar 2015, forhandlinger i Lausanne) | Avtalet är viktigt eftersom det i slutändan handlar om fred eller krig. Blir det inget avtal så kommer pressen på amerikanerna att vidta militära aktioner att öka markant. Det sker kanske inte under Obamas sista år, men nästa amerikanska president kommer att vara under enorm press från Israel att ta till militära medel från Irans kärnprogram. (31 mar 2015, förhandlingar i Lausanne) | The agreement is important because, in the end, it is about peace or war. If no agreement is reached, the pressure on the Americans to take military action will increase significantly. It may not happen during Obama's final year, but the next American president will be under enormous pressure from Israel to use military means against Iran's nuclear program. (31 mar 2015, negotiations in Lausanne) |
Trita Parsi (1974-)
| Det kan meget vel blive en form for aftale. Om det bliver i aften, er ikke særligt vigtigt, da denne tidsfrist den 31/3 egentlig ikke er en rigtig tidsfrist. Den ligger i stedet den 30. juni. Årsagen til, at 31/3 er blevet vigtigt, er presset fra USA's kongres for hurtigt at nå frem til en aftale, før nye sanktioner indføres. (31 mar 2015, forhandlinger i Lausanne) | Det kan svært godt bli en eller annen form for overenskomst. Om det blir i kveld er ikke spesielt viktig, ettersom denne fristen 31/3 egentlig ikke er noen reell frist. Den ligger i stedet 30. juni. Årsaken til at 31/3 har blitt viktig, er presset fra den amerikanske kongressen om å raskt komme fram til en avtale før nye sanksjoner innføres. (31 mar 2015, forhandlinger i Lausanne) | Det kan mycket väl bli någon typ av överenskommelse. Om det blir ikväll är inte särskilt viktigt eftersom den här tidsfristen 31/3 egentligen inte är någon riktig tidsfrist. Den ligger istället 30 juni. Anledningen till att 31/3 blivit viktigt är pressen från USA:s kongress att snabbt komma fram till ett avtal innan nya sanktioner införs. (31 mar 2015, förhandlingar i Lausanne) | It is very likely that some kind of agreement will be reached. Whether it happens tonight is not particularly important, as this March 31 deadline isn't actually a real deadline. Instead, it is June 30. The reason March 31 has become important is the pressure from the US Congress to quickly reach a deal before new sanctions are imposed. (31 mar 2015, negotiations in Lausanne) |
Trita Parsi (1974-)
| Jeg stiller spørgsmålstegn ved, om USA virkelig ønsker en vej til kompromis og mere normalisering af forholdet. Det er jeg ikke så sikker på. (15 nov 2014, da han diskuterer USA's vilje til at normalisere forholdet til Nordkorea.) | Jeg stiller spørsmål til om USA virkelig ønsker en vei til kompromiss og mer normalisering av forholdet. Det er jeg ikke så sikker på. (15 nov 2014, når han diskuterer USAs vilje til å normalisere forholdet til Nord-Korea.) | Jag ställer mig frågan om USA verkligen vill ha en väg till kompromiss och mer normalisering av förhållandet. Det är jag inte så säker på. (15 nov 2014, när han diskuterar USA:s vilja att normalisera förhållandet till Nordkorea.) | I question whether the USA truly wants a path toward compromise and further normalization of the relationship. I am not so sure about that. (15 nov 2014, discussing the USA's willingness to normalize relations with North Korea.) |
| Den helt store hovedpine bliver det skrantende forhold til USA efter NSA og aflytningssagen. Tyskerne har krævet, at USA lover ikke at spionere mod landet, men den garanti vil USA amerikanerne ikke give. Så forhandlingerne står i stampe. (17 dec 2013, en analyse af de udfordringer, Angela Merkel står overfor efter sin genvalg.) | Den allerstørste hodepinen blir det skrantende forholdet til USA etter NSA og avlyttingssaken. Tyskerne har krevd at USA lover å ikke spionere mot landet, men den garantien vil ikke amerikanerne gi. Dermed står forhandlingene i stampe. (17 dec 2013, en analyse av utfordringene Angela Merkel står overfor etter gjenvalget.) | Den riktigt stora huvudvärken blir det sviktande förhållandet till USA efter NSA och avlyssningsaffären. Tyskarna har krävt att USA lovar att inte spionera mot landet, men den garantin vill amerikanerna inte ge. Förhandlingarna står därför stilla. (17 dec 2013, en analys av de utmaningar Angela Merkel står inför efter sitt omval.) | The biggest headache will be the deteriorating relationship with the USA following the NSA and eavesdropping scandal. The Germans have demanded that the USA promise not to spy on the country, but the Americans are unwilling to give that guarantee. Consequently, negotiations have reached a standstill. (17 dec 2013, an analysis of the challenges Angela Merkel faces after her re-election.) |
|  |
| |
Marco Rubio (1971-) |  |
| |
Mads Gilbert (1947-) |  |
| Et sådant forhåndsvilkår er ganske besynderligt. Berigelsen af uran er jo hovedtemaet for forhandlingerne. Man kan ikke sige til den anden part; I gør sådan - og så kan vi tale sammen. (20 maj 2007, under diskussion om Irans atomprogram og forhandlingsstrategien.) | Et slikt forhåndsvilkår er ganske besynderlig. Anrikingen av uran er jo hovedtema for forhandlingene. Man kan ikke si til den andre parten; dere gjør slik - og så kan vi tale sammen. (20 maj 2007, under diskusjon om Irans atomprogram og forhandlingsstrategien.) | Ett sådant förhandlingsvillkor är ganska underligt. Urananrikningen är ju huvudtemat för förhandlingarna. Man kan inte säga till den andra parten; ni gör så här - och sedan kan vi tala tillsammans. (20 maj 2007, under diskussion om Irans atomprogram och förhandlingsstrategin.) | Such a precondition is quite peculiar. The enrichment of uranium is, after all, the main subject of the negotiations. You cannot say to the other party: do this first - and then we can talk. (20 maj 2007, during a discussion about Iran's nuclear program and the negotiation strategy.) |
| Den japanske regering bør sige, at vi har brug for en solid alliance med USA, men at vi samtidig har brug for et venskabeligt Kina. Og meget truende udtalelser fra den amerikanske regering er muligvis ikke gavnlige. | Den japanske regjeringen bør si at vi trenger en solid allianse med USA, men at vi samtidig trenger et vennlig Kina. Og svært truende uttalelser fra den amerikanske regjeringen er kanskje ikke bra. | Den japanska regeringen bör säga att vi behöver en solid allians med USA, men samtidigt behöver vi en vänlig Kina. Och mycket hotfulla uttalanden från den amerikanska regeringen kanske inte är bra. | The Japanese government should say that we need a solid alliance with the United States, but at the same time we need a friendly China. And very threatening statements by the U.S. government may not be good. |
| Så længe de ikke truer med en nuklear udveksling, bekymrer visse uoverensstemmelser mellem Indien og Pakistan ikke amerikanerne. Pakistanere har desuden en tendens til at forvente for meget af amerikanerne i så evige spørgsmål som Kashmir. | Så lenge de ikke truer med en kjernefysisk utveksling, er amerikanerne ikke bekymret for enkelte av ulikhetene mellom India og Pakistan. Pakistanere har også en tendens til å forvente for mye av amerikanerne i slike vedvarende spørsmål som Kashmir. | Så länge de inte hotar ett kärnvapenutbyte, oroas inte amerikanerna av vissa meningsskiljaktigheter mellan Indien och Pakistan. Pakistanier tenderar också att förvänta sig för mycket av amerikanerna när det gäller så återkommande frågor som Kashmir. | So long as they don't threaten a nuclear exchange, some differences between India and Pakistan do not worry the Americans. Pakistanis also tend to expect too much from the Americans on such perennial issues as Kashmir. |
Antal ordsprog er 7016121
varav 20488473 på nordiska
Ordsprog (7016121 st) Søg
Rubrikker (49425 st) Søg
Kategorier (5488 st) Søg
Kilder (381499 st) Søg
Billeder (38697 st)
Født (126140 st)
Døde (28718 st)
Datoer (103854 st)
Lande (139284 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)
Ordspråksmusik (20 st)
Statistik
Ordsprog om USA's udenrigspolitik.
varav 20488473 på nordiska
Ordsprog (7016121 st) Søg
Rubrikker (49425 st) Søg
Kategorier (5488 st) Søg
Kilder (381499 st) Søg
Billeder (38697 st)
Født (126140 st)
Døde (28718 st)
Datoer (103854 st)
Lande (139284 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)
Ordspråksmusik (20 st)
Statistik
Ordsprog om USA's udenrigspolitik.