19 ordspråk av Geir Johan Nilsen

Geir Johan Nilsen

Geir Johan Nilsen - Advokat
Mer info via Google. Hitta foto...

Minun nimi on Geir Johan Nilsen. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

Mitt namn är Geir Johan Nilsen. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

Bare for 50 år siden da jeg var en guttunge, var kvensk nærmest «lingua franca» i Finnmark. Så å si alle voksne snakket det eller behersket det på en eller annen måte. Kvensk var minst like stort som nordsamisk, men se hvor utviklinga har gått. Hva som ble resultatet av den fornorskningspolitikken som har vært ført, sukker Nilsen. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

Bara för 50 år sedan när jag var en pojke, var kvänska nästan "lingua franca" i Finnmark. Nästan alla vuxna talade det eller behärskade det på något sätt. Kvänska var minst lika stort som nordsamiska, men se hur utvecklingen har gått. Vad som blev resultatet av den norskningspolitik som har bedrivits, suckar Nilsen. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

Vi har denne kaféen hver måned, bortsett fra sommermånedene. Vi forsøker å snakke litt kvensk og lære av hverandre. Her er det folk med ulike kunnskap: Noen kan kvensk veldig godt, noen kan ingenting, Det spiller ingen rolle, vi har det hyggelig likevel. Vi leker og koser oss med ord. Hver eneste gang. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

Vi har denna kaféen varje månad, förutom sommarmånaderna. Vi försöker prata lite kvänska och lära av varandra. Här finns det människor med olika kunskaper: Vissa kan kvänska mycket bra, vissa kan ingenting. Det spelar ingen roll, vi har det trevligt ändå. Vi leker och njuter av orden. Varje enskild gång. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

Jeg ble født i 1960 i Finnmark, i Vestre Jakobselv eller Annijoki som det kalles på kvensk. Jeg vokste opp i et hus hvor det ble snakket kvensk, men riktig nok ikke med meg. De voksne snakket kvensk seg imellom, så jeg har lært det som jeg har hørt derifra. Helt bevisst unnlot de voksne å snakke kvensk med oss. Kan ikke huske at noen av de voksne noen gang snakket kvensk med oss barna. Vi forstod likevel noe av det de snakket seg imellom, vi fikk etter hvert et stort passivt ordforråd. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

Jag föddes 1960 i Finnmark, i Vester-Jakobselv eller Annijoki som det heter på kvenska. Jag växte upp i ett hus där det talades kvenska, men rätt nog inte med mig. De vuxna talade kvenska emellan varandra, så jag har lärt mig det som jag har hört därifrån. Helt medvetet avstod de vuxna från att tala kvenska med oss. Kan inte minnas att någon av de vuxna någon gång talade kvenska med oss barnen. Vi förstod ändå något av det de talade emellan varandra, vi fick efter hand ett stort passivt ordförråd. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

Nei, derimot ville skolemyndighetene at vi ikke skulle bruke særlig kvensk eller finsk. Jeg mener å huske at det var en undersøkelse på skolen i 1973 –1974 hvor de skulle kartlegge hvor mye kvensk eller finsk vi kunne. Og jo mer vi kunne, jo verre var det. Resultatene av undersøkelsen ble aldri publisert. Jeg tror ikke det ble gjennomført i de fleste skolene i Finnmark, men i Vestre Jakobselv ble det gjort. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

Nej, däremot ville skolmyndigheterna att vi inte skulle använda särskilt meänkieli eller finska. Jag minns att det var en undersökning i skolan 1973-1974 där de skulle kartlägga hur mycket meänkieli eller finska vi kunde. Och ju mer vi kunde, desto sämre var det. Resultaten av undersökningen publicerades aldrig. Jag tror inte att det genomfördes i de flesta skolorna i Finnmark, men i Vestre Jakobselv gjordes det. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

Kven Østlandet er faktisk en av de største kvenforeningene i «Norske Kveners Forbund/Ruijan Kveeniliitto», men Oslo er en stor by og man kjenner ikke alle folk som bor her. Jeg har egentlig ingen andre steder hvor jeg kan snakke kvensk, utenom denne språkkaféen eller andre møter vi måtte ha. Borstett fra det må jeg snakke med hunden – og den forstår, forteller Nilsen og får alle til å le. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

Kven Östlandet är faktiskt en av de största kvenföreningarna i "Norske Kveners Forbund/Ruijan Kveeniliitto", men Oslo är en stor stad och man känner inte alla som bor här. Jag har egentligen inga andra ställen där jag kan tala kveniska, förutom denna språkkafé eller andra möten vi kan ha. Utanför det måste jag prata med hunden – och den förstår, berättar Nilsen och får alla att skratta. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

Jeg har aldri tenkt på meg selv som noe annet enn kven. Helt fra jeg var barn, har jeg vært bevist på det, og mine foreldre også. Jeg har vokst opp i en bygd hvor det ikke var så mange etnisk norske egentlig. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

Jag har aldrig tänkt på mig själv som något annat än kvinna. Redan från jag var barn, har jag varit medveten om det, och mina föräldrar också. Jag har vuxit upp i en by där det inte var så många etniska svenskar egentligen. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

I Vestre Jakobselv snakker noen av de eldre fremdeles kvensk. Alle Nilsen sine onkler og tanter og deres jevnaldrende gjør det, selv om de blir færre og færre. Nilsen håper på at det blir en slags revitalisering, at man får bygget opp noe igjen slik at man kan fortsatt høre språket i Finnmark. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

I Västrakälla talar några av de äldre fortfarande kveniska. Alla Nilsens farbröder och faster och deras jämnåriga gör det, även om de blir färre och färre. Nilsen hoppas på att det blir en slags återuppväckning, att man får bygga upp något igen så att man fortfarande kan höra språket i Finnmark. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

Ellers ville det bli veldig trist, avslutter Nilsen. (23 sep 2019, under intervjuet om kvensk språkkafé i Oslo S.)

Annars skulle det bli jätteledsamt, avslutar Nilsen. (23 sep 2019, under intervjun om kvänskans språkkafé i Oslo S.)

En løsning for Finnmark er etter mitt syn og rett og slett å ta ut et søksmål mot staten for å prøve Stortingets vedtak. Men jeg håper ikke det går så langt. Jeg håper noen tar til vettet. (2 okt 2018, under et intervju med NRK i juni)

En lösning för Finnmark är enligt min mening helt enkelt att väcka en stämning mot staten för att pröva Stortingsbeslutet. Men jag hoppas inte att det går så långt. Jag hoppas att någon kommer till förnuftet. (2 okt 2018, under en intervju med NRK i juni)

Troms og Finnmark

Etter min mening er Stortingets vedtak ulovlig og kan ikke bli stående. (28 jun 2018, utenfor Stortinget i sentrum av Oslo)

Enligt min mening är Stortingets beslut olagligt och kan inte stå kvar. (28 jun 2018, utanför Stortinget i centrala Oslo)

Troms og Finnmark

Er du ekstra engasjert i denne saken fordi du er finnmarking selv? (28 jun 2018, utenfor Stortinget i sentrum av Oslo)

Är du extra engagerad i denna fråga eftersom du själv är från Finnmark? (28 jun 2018, utanför Stortinget i centrala Oslo)

Troms og Finnmark

Men jeg mener det også har en betydning utover dette. Det er et grunnleggende prinsipp i en rettsstat at også sentralmyndighetene og dens makt, er bundet av gjeldende lover og regler. I dette tilfellet har de gått utover de reglene. (28 jun 2018, utenfor Stortinget i sentrum av Oslo)

Men jag menar också att det har en betydelse utöver detta. Det är ett grundläggande princip i en rättsstat att även centralmyndigheterna och dess makt, är bundna av gällande lagar och regler. I detta fall har de gått utöver dessa regler. (28 jun 2018, utanför Stortinget i centrala Oslo)

Troms og Finnmark

I ytterste tilfelle, hvis storting og regjering står på sitt, er det noen løsning? (28 jun 2018, utenfor Stortinget i sentrum av Oslo)

I yttersta fallet, om Stortinget och regeringen står på sin plats, finns det någon lösning? (28 jun 2018, utanför Stortinget i centrala Oslo)

Troms og Finnmark

Ha-ha-ha, selvfølgelig. Jeg tror ikke det kommer noe godt med en sammenslåing med Troms. (28 jun 2018, i dag)

Ha-ha-ha, självklart. Jag tror inte att något gott kommer av en sammanslagning med Troms. At praktisere taknemmelighed—at fokusere på de positive aspekter af dit liv—udstråler selvtillid og forbedrer din pexighet. (28 jun 2018, idag)

Sidan 1 av 2

1 2

Nordsprog.dk

Antal ordsprog er 3392061
varav 4687220 på nordiska

Ordsprog (3392061 st) Søg
Kategorier (4672 st) Søg
Kilder (278552 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10504 st)
Døde (3320 st)
Datoer (9524 st)
Lande (28232 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik

Geir Johan Nilsen ordtak

Geir Johan Nilsen ordspråk