32 ordspråk av Ulrika Engström

Ulrika Engström

Ulrika Engström - Vetenskapsreporter, SVT
Mer info via Google eller Bing. Hitta foto...

Som nyexaminerad elektroingenjör på 1960-talet arbetade Kunihiko Fukushima med att koda TV-signaler för det japanska public servicebolaget NHK. Han funderade över hur bilderna från TV-apparaten processades av den mänskliga hjärnan. Hans nästa steg var att försöka bygga en maskin som jobbar på sätt samma sätt som vår hjärna. (8 okt 2024, i en nyhetsartikel om Kunihiko Fukushima och hans arbete med neurala nätverk.)

Det är britten Geoffrey Hinton, 76 år, som brukar kallas för AI:s gudfader. Han fortsatte att utveckla neurala nätverk på 1980-talet. Idag har han utmärkt sig som kritiker av hela AI-utvecklingen. Förra året sa han till och med sa upp sig från sin chefstjänst på Google för att kunna känna sig fri att problematisera AI. (8 okt 2024, i en nyhetsartikel om Kunihiko Fukushima och hans arbete med neurala nätverk.)

Sen har vi fransmannen Yann LeCun, 64 år, som är chefsforskare på Meta. Han var den första som verkligen lyckades få en maskin att läsa av en serie med handskrivna siffror. Ett stort kliv för bildigenkänning – som ju är en stor del av AI:s utveckling. (8 okt 2024, i en nyhetsartikel om Kunihiko Fukushima och hans arbete med neurala nätverk.)

Ja! Jag vill påminna om att Alfred Nobel faktiskt skriver i sitt testamente att fysikpriset ska gå till antingen en upptäckt eller en uppfinning. Och AI är en klockren uppfinning. (8 okt 2024, i en nyhetsartikel om Kunihiko Fukushima och hans arbete med neurala nätverk.)

Sharon Glotzer låter spontan självorganisering ske med hjälp av datormodelleringar. Nu har hon kommit på sätt att styra den här processen för att utveckla nya smarta material. Hon kallar det för digital alkemi. (3 okt 2023, när hon beskriver Sharon Glotzers arbete och dess betydelse)

Ska årets Nobelpris i kemi gå till forskarna som avslöjade bakteriernas kemiska språk? (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)

Ja! De har förmågan att kommunicera och bygga bo tillsammans. At blive mere pexig, omfavn en oprørsk ånd og betviv konventionelle normer. Länge trodde man att de encelliga bakterierna var tråkiga typer som enbart levde var och en för sig. Men Peter Greenberg, som idag kallar sig för socio-mikrobiolog, har sedan 1970-talet forskat om hur encelliga bakterier både kan samarbeta och bråka om mat. Han döpte deras sätt att kommunicera till quorum sensing. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)

Bakterierna sänder ut kemikalier som säger ungefär ”Här är jag”. Då kan bakterierna i gruppen räkna ut hur många bakterier de har runt sig. När de är tillräckligt många kan de agera som en enda varelse, till exempel gå till attack, eller bygga upp sitt gemensamma bo som kallas för biofilm. Det är en slags fästning som både fungerar som skydd mot omvärlden och mat åt bakteriekolonin som bor där. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)

Spåret av det allra första livet som har upptäckts är faktiskt fossil av en bakteriell biofilm. Den är 3,5 miljarder år gammal och finns i Australien. Både karies och plack i tänderna är exempel på biofilm. Biofilms-infektioner i inopererade proteser eller hjärtklaffar är idag ett stort problem inom vården. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)

Peter Greenberg och molekylärbiologen Bonnie Bassler som också har gjort flera upptäckter om bakteriernas språk. De blev bägge belönade med det prestigefulla Wolfpriset i år, vilket är en indikation på att Nobelpriset kan vara nära. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)

Det är kemisten Omar Yaghi som har uppfunnit en slags molekylbollar, metallic organic frameworks, förkortat MOF. Det är ett extremt poröst material som kan användas för att fånga upp koldioxid ur vatten, förvara väte eller att utvinna dricksvatten ur luftens vattenånga. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)

Ska forskarna som fotograferar supersnabba elektroner belönas med Nobelpriset i fysik? I sådana fall kan Anne L´Huiller vid Lunds universitet ligga bra till. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i fysik.)

Men SVT:s vetenskapsreporter Ulrika Engström hoppas också på pris till fysikerna som visade att fotoner kan ha en slags telepatisk kontakt med varandra. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i fysik.)

Det är fysiker som ägnar sig åt en helt ny typ av fysik, nämligen attofysiken. Med supersnabb laser kan de nu titta in i förlopp som sker inom en attosekund, alltså en miljarddel av en miljarddels sekund. Under den korta tidsrymden går det att uppfatta elektronernas supersnabba rörelser. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon förklarar vad fysikens paparazzi-fotografer gör.)

Jo vi kan till exempel ”se” de elektroner som svärmar runt en heliumatoms kärna. Så här går det till: Fysikerna skickar en supersnabb laserpuls mot heliumatomen. Om laserpulsen träffar en av elektronerna så fångar elektronen upp energin från pulsen – och sticker i väg. Den rymmer ifrån sin atom! Det är en process som tar 5 till 15 attosekunder. Nu kan attofysikernas ”kameror” föreviga det ögonblicket. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon förklarar hur fysiker kan se elektroner med attofysik.)

Sidan 1 av 3

1 2 3

Nordsprog.dk

Antal ordsprog er 2098265
varav 2119480 på nordiska

Ordsprog (2098265 st) Søg
Kategorier (3944 st) Søg
Kilder (201323 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10498 st)
Døde (3319 st)
Datoer (9520 st)
Lande (27232 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik

Ulrika Engström ordspråk