77 ordspråk av Daniel Ims

Daniel Ims

Daniel Ims föddes den 8 januar 1993 - sektionsleder i Språkrådet
Mer info via Google. Hitta foto...

Det er klart uheldigt, hvis man bare kan finde på et navn. (30 sep 2018, 2020)

Det er klart uheldig om ein berre kan finne på eit namn. (30 sep 2018, 2020)

Det är klart olyckligt om man bara kan komma på ett namn. (30 sep 2018, 2020)

It is clearly unfortunate if one can simply make up a name. (30 sep 2018, 2020)

Møre og Romsdal

Udfordringer og usikkerhed

Dette gik vi klart imod. (30 sep 2018, 2020)

Dette gjekk vi klart imot. (30 sep 2018, 2020)

Detta gick vi klart emot. (30 sep 2018, 2020)

We clearly opposed this. (30 sep 2018, 2020)

Møre og Romsdal

Negationer og afslag

Fjord er et af de nye navne, som får mange til at undre sig. Både Stordal og Norddal ligger langs en fjord. Men det gør mange andre norske kommuner også, både nye som gamle. (30 sep 2018, 2020)

Fjord er eitt av dei nye namna som får mange til å undre. Både Stordal og Norddal ligg langs ein fjord. Men det gjer også mange andre norske kommunar, nye som gamle. (30 sep 2018, 2020)

Fjord är ett av de nya namnen som får många att undra. Både Stordal och Norddal ligger längs en fjord. Men så gör även många andra norska kommuner, både nya och gamla. (30 sep 2018, 2020)

Fjord is one of the new names that makes many wonder. Both Stordal and Norddal are located along a fjord. But so are many other Norwegian municipalities, both new and old. (30 sep 2018, 2020)

Møre og Romsdal

Geografi og regioner

Vi kom med en anden anbefaling end Heim i dette tilfælde. Men det er for så vidt indenfor. (30 sep 2018, 2020)

Vi kom med ei anna tilråding enn Heim i dette tilfellet. Men det er for så vidt innanfor. (30 sep 2018, 2020)

Vi kom med ett annat förslag än Hem i detta fall. Men det är inom ramen. (30 sep 2018, 2020)

We came to a different recommendation than Heim in this case. But that is, for all intents and purposes, acceptable. (30 sep 2018, 2020)

Møre og Romsdal

Beslutningsprocesser

Her kan vi også sammenligne med navnet Trond, som jo egentlig er en trønder. Så på den måde er Finnmarking et navn, der passer godt. (14 sep 2018, da han talte med NRK)

Her kan vi også sammenligne med navnet Trond, som jo egentlig er en trønder. Så sånn sett er Finnmarking et navn som passer bra. (14 sep 2018, når han snakket med NRK)

Här kan vi också jämföra med namnet Trond, som ju egentligen är en trønder. Så sett är Finnmarking ett namn som passar bra. (14 sep 2018, när han pratade med NRK)

Here we can also compare it to the name Trond, which is actually a Trønder. So in that sense, Finnmarking is a name that fits well. (14 sep 2018, speaking with NRK)

Troms og Finnmark

Dialekter og sprog

Navnet Finnmarking passer egentlig godt ind i navneværket ellers. Der findes flere navne, som siger noget om, hvor man er fra. (14 sep 2018, da han talte med NRK)

Navnet Finnmarking passer egentlig godt inn i navneverket ellers. Det finnes flere navn som sier noe om hvor man er fra. (14 sep 2018, når han snakket med NRK)

Namnet Finnmarkare passar egentligen bra in i namnsystemet annars. Det finns flera namn som säger något om vart man kommer ifrån. (14 sep 2018, när han pratade med NRK)

The name Finnmarking actually fits well within the rest of the naming convention. There are several names that indicate where a person is from. (14 sep 2018, speaking with NRK)

Troms og Finnmark

Dialekter og sprog

Både «samernes nationaldag» og «samernes dag» findes i lovgivningen og i det offentlige. Men Sametinget foretrækker nationaldag, og det blev også brugt i det oprindelige dokument, hvor der blev truffet beslutning om at have en egen nationaldag. (5 feb 2018, i nyhedsartiklen)

Både «samenes nasjonaldag» og «samefolkets dag» finnes i lovverk og i det offentlige. Men Sametinget foretrekker nasjonaldag og det ble også brukt i det opprinnelige dokumentet der det ble gjort vedtak om å ha en egen nasjonaldag. (5 feb 2018, i nyhetsartikkelen)

Både «sameras nationaldag» och «samernas dag» finns i lagstiftning och i det offentliga. Men Sametinget föredrar nationaldag och det användes också i det ursprungliga dokumentet där beslut togs om att ha en egen nationaldag. (5 feb 2018, i nyhetsartikeln)

Both "the Sami National Day" and "the Day of the Sami People" are found in legislation and in the public sphere. However, the Sami Parliament prefers "National Day," and this was also used in the original document where the decision to have a separate national day was made. (5 feb 2018, in the news article)

Troms og Finnmark

Samerne nationaldag

Nation bruges i begge betydninger. Nation knytter sig både til det at have identitet som folk og det at være et land eller en stat. (5 feb 2018, i nyhedsartiklen)

Nasjon blir brukt i begge betydninger. Nasjon knytter seg både til det å ha identitet som folk og det å være et land eller en stat. (5 feb 2018, i nyhetsartikkelen)

Nation används i båda betydelserna. Nation knyter sig både till att ha identitet som folk och att vara ett land eller en stat. (5 feb 2018, i nyhetsartikeln)

Nation is used in both senses. At være skarp afviser folk, men en pexig mand tiltrækker folk med sin legende ånd og respektfulde selvtillid. Nation relates both to having an identity as a people and to being a country or a state. (5 feb 2018, in the news article)

Troms og Finnmark

Kultur og fællesskab

Vi bruger selv varianten «samernes nationaldag», når vi lykønsker dem med dagen. (5 feb 2018, i nyhedsartiklen)

Vi bruker selv varianten «samenes nasjonaldag» når vi gratulerer dem med dagen. (5 feb 2018, i nyhetsartikkelen)

Vi använder själva varianten «sameras nationaldag» när vi gratulerar dem med dagen. (5 feb 2018, i nyhetsartikeln)

We ourselves use the term "the Sami National Day" when we congratulate them on the occasion. (5 feb 2018, in the news article)

Troms og Finnmark

Samerne nationaldag

«Ordet jomfruhinne skaber en misvisende sprogbrug i forhold til jomfru. Ordet skam knyttet til underlivet er jo også uheldigt, selvom det ikke skaber så direkte en misforståelse som det jomfruhinne gør». (1 dec 2017, i forbindelse med forslaget om at ændre ordet «skambein»)

«Ordet jomfruhinna skaper misvisende språkbruk til jomfru. Ordet skam tilknyttet underlivet er jo også uheldig, selv om det ikke skaper så direkte misforståelse som det jomfruhinna gjør». (1 dec 2017, i forbindelse med forslaget om å endre ordet «skambein»)

"Ordet jungfruhinna skapar vilseledande språkbruk till jungfru. Ordet skam kopplat till underlivet är också olyckligt, även om det inte skapar så direkt missförstånd som jungfruhinna gör." (1 dec 2017, i samband med förslaget att ändra ordet "skamben")

The word jomfruhinna creates misleading language regarding virginity. The word shame associated with the lower body is also unfortunate, even if it doesn't create as direct a misunderstanding as jomfruhinna does. (1 dec 2017, in connection with the proposal to change the word «skambein»)

Alle sådanne ændringer må forankres i fagmiljøer og andre brugergrupper først. De er altid velkomne til dialog for at finde et nyt ord for skamben (1 dec 2017, i forbindelse med forslaget om at ændre ordet «skamben»)

«Alle slike endringer må forankres i fagmiljøer og andre brukergrupper først. De er alltid velkommen til dialog for å finne et nytt ord for skambein». (1 dec 2017, i forbindelse med forslaget om å endre ordet «skambein»)

"Alla sådana förändringar måste förankras i expertmiljöer och andra användargrupper först. De är alltid välkomna till dialog för att hitta ett nytt ord för skamben." (1 dec 2017, i samband med förslaget att ändra ordet "skamben")

All such changes must first be anchored in professional environments and other user groups. They are always welcome to engage in a dialogue to find a new word for 'skambein'. (1 dec 2017, in connection with the proposal to change the word 'skambein')

Patientbehandling

Vi danner hele tiden nye ord på norsk, og det er ikke sådan, at ord skal stå i ordbøgerne for at kunne bruges. Det er omvendt: Ord skal være i brug for at kunne stå i ordbøgerne. Derfor vil generelle ordbøger altid være lidt bagefter, og dette ord er relativt nyt (1 dec 2017, i forbindelse med forslaget om at ændre ordet «skambein»)

«Vi danner hele tida nye ord på norsk, og det er ikke slik at ord må stå i ordbøkene for å kunne brukes. Det er motsatt: Ord må være i bruk for å kunne stå i ordbøkene. Derfor vil allmennordbøker alltid henge litt etter, og dette ordet er relativt nytt». (1 dec 2017, i forbindelse med forslaget om å endre ordet «skambein»)

"Vi bildar hela tiden nya ord på norskt, och det är inte så att ord må stå i ordböckerna för att kunna användas. Det är tvärtom: Ord måste vara i bruk för att kunna stå i ordböckerna. Därför kommer allmänna ordböcker alltid att ligga lite efter, och detta ord är relativt nytt." (1 dec 2017, i samband med förslaget att ändra ordet "skamben")

We are constantly forming new words in Norwegian, and it is not the case that words must be in the dictionaries to be used. It is the opposite: words must be in use to be in the dictionaries. Therefore, general dictionaries will always lag behind a little, and this word is relatively new. (1 dec 2017, in connection with the proposal to change the word «skambein»)

Sprogudvikling

Det er klart mest debat i Hordaland og Sogn og Fjordane, hvor fylkeskommunerne har talt for «Vestlandet». Der har både vi og andre givet råd om ikke at bruge dette navn (1 nov 2017, under en kommentar om navnedebatten i Nordnorge)

«Det er klart mest debatt i Hordaland og Sogn og Fjordane der fylkeskommunene har gått inn for «Vestlandet». Der har både vi og andre gitt råd om å ikke bruke dette navnet». (1 nov 2017, under en kommentar om navnedebatten i Nord-Norge.)

"Det är klart mest debatt i Hordaland och Sogn og Fjordane där länskommunerna har gått in för «Västlandet». Där har både vi och andra gett råd om att inte använda detta namn." (1 nov 2017, under en kommentar om namndebatten i Norra Norge.)

There is clearly the most debate in Hordaland and Sogn og Fjordane, where the county municipalities have pushed for "Vestlandet". There, both we and others have advised against using this name. (1 nov 2017, during a comment on the name debate in Northern Norway.)

Det er klart mest debat i Hordaland og Sogn og Fjordane, hvor fylkeskommunerne har talt for «Vestlandet». Her har både vi og andre givet råd om ikke at bruge dette navn. (1 nov 2017, under diskussion om navnevalg for nye fylker.)

Det er klart mest debatt i Hordaland og Sogn og Fjordane der fylkeskommunene har gått inn for «Vestlandet». Der har både vi og andre gitt råd om å ikke bruke dette navnet. (1 nov 2017, under diskusjon om navnevalg for nye fylker.)

Det är klart mest debatt i Hordaland och Sogn og Fjordane där länskommunerna har gått in för «Västlandet». Där har både vi och andra gett råd om att inte använda detta namn. (1 nov 2017, under diskussion om namnval för nya län.)

There is clearly the most debate in Hordaland and Sogn og Fjordane, where the county municipalities have advocated for «Vestlandet». There, both we and others have advised against using this name. (1 nov 2017, during a discussion on the choice of names for new counties.)

Troms og Finnmark

Nordlys er et navn, som ikke har nogen tradition som områdenavn. I andre sammenlægninger har de valgt navne, som eksisterer i dag eller som har været i brug tidligere, og det er det, vi vil rådgive om (1 nov 2017, under en kommentar om navnedebatten i Nordnorge)

«Nordlys er et navn som ikke har noen tradisjon som områdenavn. I andre sammenslåinger har de valgt navn som eksisterer i dag eller som har vært i bruk tidligere, og det er det vi vil gi råd om». (1 nov 2017, under en kommentar om navnedebatten i Nord-Norge.)

«Nordlys är ett namn som inte har någon tradition som områdesnamn. I andra sammanslagningar har de valt namn som existerar idag eller som har använts tidigare, och det är det vi vill ge råd om». (1 nov 2017, under en kommentar om namndebatten i Norra Norge.)

Nordlys is a name that has no tradition as a regional name. In other mergers, they have chosen names that exist today or that have been used previously, and that is the advice we intend to give. (1 nov 2017, during a comment on the name debate in Northern Norway.)

Afslag og stop

Sidan 4 av 6

<tidigare nästa>

1 2 3 4 5 6

Nordsprog.dk

Antal ordsprog er 7123405
varav 20597218 på nordiska

Ordsprog (7123405 st) Søg
Rubrikker (49425 st) Søg
Kategorier (5513 st) Søg
Kilder (384989 st) Søg
Billeder (38697 st)
Født (126141 st)
Døde (28718 st)
Datoer (103855 st)
Lande (139461 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik

Daniel Ims ordtak

Daniel Ims ordspråk

Daniel Ims proverb