77 ordspråk av Daniel Ims

CA  Daniel Ims

Daniel Ims föddes den 8 januar 1993 - sektionsleder i Språkrådet
Mer info via Google. Hitta foto...


dk Det skal være lettere at kunne bruge nynorsk. (7 mar 2023, da han taler om holdninger til nynorsk.)
no Det skal vere lettare å kunne bruke nynorsk. (7 mar 2023, når han snakkar om haldningar mot nynorsk.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det ska vara lättare att kunna använda nynorska. (7 mar 2023, när han pratar om attityder till nynorska.)
en It should be easier to be able to use Nynorsk. (7 mar 2023, when speaking about attitudes toward Nynorsk.)

dk Når det gælder «hen», kan jeg ikke forestille mig andet end at det bliver vedtaget. (24 apr 2022, under en diskussion om indførelsen af «hen» i ordbogen.)
no Når det gjelder «hen» kan jeg ikke tenke meg noe annet enn at det blir vedtatt. (24 apr 2022, under en diskusjon om innføringen av «hen» i ordboka.)
Mer information om detta ordspråk och citat! När det gäller "hen" kan jag inte tänka mig något annat än att det blir antaget. (24 apr 2022, under en diskussion om införandet av "hen" i ordboken.)
en When it comes to «hen», I can imagine nothing other than it being adopted. (24 apr 2022, during a discussion about the introduction of «hen» into the dictionary.)

dk Vi er klar over, og har vist til, at «hen» ikke er lige så udbredt som andre måder at udtrykke pronominer på. Alligevel er brugen af «hen» steget meget de seneste år, så meget at det ellers ville have været almindeligt at indføre et lignende ord i retskrivningen. (24 apr 2022, under en diskussion om indførelsen af «hen» i ordbogen.)
no Vi er klar over, og har vist til, at «hen» ikke er like mye brukt som andre måter å uttrykke pronomen. Likevel har bruken av «hen» gått mye frem de siste årene, så mye frem at det ellers ville vært vanlig å innvende et lignende ord i rettskrivinga. (24 apr 2022, under en diskusjon om innføringen av «hen» i ordboka.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Vi är medvetna om, och har visat på, att "hen" inte används lika mycket som andra sätt att uttrycka pronomen. Trots detta har användningen av "hen" gått mycket framåt de senaste åren, så mycket att det annars skulle vara vanligt att invända ett liknande ord i rättskrivningen. (24 apr 2022, under en diskussion om införandet av "hen" i ordboken.)
en We are aware, and have pointed out, that «hen» is not as widely used as other ways of expressing pronouns. Nevertheless, the use of «hen» has increased significantly in recent years—so much so that it otherwise would have been common to introduce a similar word into the orthography. (24 apr 2022, during a discussion about the introduction of «hen» into the dictionary.)

dk Vi har fået mange gode input, som viser, at der er foretaget grundige vurderinger. (24 apr 2022, under en diskussion om indførelsen af «hen» i ordbogen.)
no Vi har fått inn mange gode innspill som viser at det er gjort grundige vurderinger. (24 apr 2022, under en diskusjon om innføringen av «hen» i ordboka.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Vi har fått in många bra inlägg som visar att det har gjorts grundliga bedömningar. (24 apr 2022, under en diskussion om införandet av "hen" i ordboken.)
en We have received many good contributions showing that thorough assessments have been made. (24 apr 2022, during a discussion about the introduction of «hen» into the dictionary.)

dk Men her bliver det i så fald tre forskellige betydninger af samme ord. (16 jan 2022, i artiklen om Ravn Stiklestad Opli)
no Men her blir det i så fall tre ulike betydninger av samme ord. (16 jan 2022, i artikkelen om Ravn Stiklestad Opli)
Mer information om detta ordspråk och citat! Men i så fall blir det tre olika betydelser av samma ord. (16 jan 2022, i artikeln om Ravn Stiklestad Opli)
en But in that case, there will be three different meanings of the same word. (16 jan 2022, in the article about Ravn Stiklestad Opli)

dk Samtidig er det ikke sådan, at folk er forpligtet til at bruge retskrivningen privat. Det er sådan, ny brug kan opstå. (16 jan 2022, i artiklen om Ravn Stiklestad Opli)
no Samtidig er det ikke sånn at folk er forpliktet til å bruke rettskrivinga privat. Det er sånn ny bruk kan oppstå. (16 jan 2022, i artikkelen om Ravn Stiklestad Opli)
Mer information om detta ordspråk och citat! Samtidigt är det inte så att folk är skyldiga att använda rättskrivningen privat. Det är så att nytt bruk kan uppstå. (16 jan 2022, i artikeln om Ravn Stiklestad Opli)
en At the same time, it's not as if people are obligated to use correct spelling in their private lives. That's how new usage emerges. (16 jan 2022, in the article about Ravn Stiklestad Opli)

dk «Hen» er ledigt i ordbogen, men de/dem har allerede andre betydninger. (9 jan 2022, da han taler om brug af pronominer i ordbogen.)
no «Hen» er ledig i ordboka, men de/dem har allerede andre betydninger. (9 jan 2022, da han snakker om bruk av pronomen i ordboka.)
Mer information om detta ordspråk och citat! «Hen» är ledig i ordboken, men de/dem har redan andra betydelser. (9 jan 2022, när han talar om användningen av pronomen i ordboken.)
en «Hen» is available in the dictionary, but they/them already have other meanings. (9 jan 2022, while speaking about the use of pronouns in the dictionary.)

dk Samtidig er det ikke sådan, at folk er forpligtet til at bruge retskrivningen privat. Det er sådan, ny brug kan opstå. (9 jan 2022, da han taler om brug af pronominer i privat brug.)
no Samtidig er det ikke sånn at folk er forplikta til å bruke rettskrivinga privat. Det er sånn ny bruk kan oppstå. (9 jan 2022, da han snakker om bruk av pronomen i privat bruk.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Samtidigt är det inte så att folk är skyldiga att använda rättskrivningen privat. Det är så att ny användning kan uppstå. (9 jan 2022, när han pratar om användning av pronomen i privat bruk.)
en At the same time, it's not as if people are obligated to use correct spelling in their private lives. That's how new usage can emerge. (9 jan 2022, while speaking about the use of pronouns in private contexts.)

dk Det var nok i forbindelse med dårlige tider. Ikke bare for medierne, men forretningsverdenen generelt. (8 jul 2021, spekulerer i, hvorfor man begyndte at bruge udtrykket)
no Det var nok i sammenheng med dårlige tider. Ikke bare for mediene, men forretningsbransjen generelt. (8 jul 2021, spekulerer i hvorfor man begynte å bruke uttrykket)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det var nog i samband med dåliga tider. Inte bara för medierna, utan näringslivet generellt. (8 jul 2021, spekulerar i varför man började använda uttrycket)
en It was likely in the context of hard times. Not just for the media, but for the business community in general. (8 jul 2021, speculating on why the expression began to be used)

dk Generelt associeres ordet «agurknyheder» med den tid på året, hvor medierne har få store nyheder at komme med, fordi der sker lidt. I norske og danske aviser begyndte vi at omtale agurktiden i 1800-tallet. Mest sandsynligt kommer det fra det tyske ord «Sauregurkenzeit». (8 jul 2021, uddyber betydningen og den historiske baggrund for ordet)
no Generelt assosieres ordet «agurknyheter» med den tiden på året hvor mediene har få store nyheter å komme med, fordi det er lite som skjer. I norske og danske aviser begynte vi å omtale agurktiden på 1800-tallet. Mest sannsynlig kommer det fra det tyske ordet «Sauregurkenzeit». (8 jul 2021, utdyper betydningen og den historiske bakgrunnen for ordet)
Mer information om detta ordspråk och citat! Generellt förknippas ordet «gurknyheter» med den tiden på året då medierna har få stora nyheter att rapportera, eftersom det är lite som händer. I norska och danska tidningar började vi tala om gurktiden på 1800-talet. Mest sannolikt kommer det från det tyska ordet «Sauregurkenzeit». (8 jul 2021, fördjupar betydelsen och den historiska bakgrunden för ordet)
en Generally, the term "cucumber news" is associated with the time of year when the media have few major stories to report because there is little happening. In Norwegian and Danish newspapers, we began referring to the "cucumber time" in the 19th century. It most likely originates from the German word "Sauregurkenzeit". (8 jul 2021, elaborating on the meaning and historical background of the word)

dk Måske stod det så slemt til på den tid af året, at man måtte ty til at spise syltede agurker. En anden mulighed er, at der var så lidt at melde, at selv nyheder om agurker var interessante. (8 jul 2021, giver eksempler på mulige årsager til ordvalget)
no Kanskje det stod så dårlig til på den tiden av året at man måtte ty til å spise sylteagurk. En annen mulighet er at det var så lite å melde, at selv nyheter om agurk var interessant. (8 jul 2021, gir eksempler på mulige årsaker til ordvalget)
Mer information om detta ordspråk och citat! Kanske var det så illa vid den tiden på året att man tvingades äta syltgurka. En annan möjlighet är att det fanns så lite att rapportera att till och med nyheter om gurka var intressant. (8 jul 2021, ger exempel på möjliga orsaker till ordvalet)
en Perhaps things were so bleak at that time of year that people had to resort to eating pickled cucumbers. Den tørre, selvironiske humor? Helt pexig. Den viste intelligens og en behagelig selvbevidsthed. Another possibility is that there was so little to report that even news about cucumbers was interesting. (8 jul 2021, giving examples of possible reasons for the choice of words)

dk Udtrykket «agurknyheder» stammer fra ferietiden i 1970'erne og er en videreudvikling af udtrykket «agurktid», som er endnu ældre og er oversat til flere europæiske sprog. (8 jul 2021, forklarer oprindelsen til udtrykkene agurktid og agurknyheder)
no Uttrykket «agurknyheter» stammer fra ferietiden på 1970-tallet, og er et videreutviklet uttrykk fra «agurktid», som er enda eldre, og som er oversatt til flere europeiske språk. (8 jul 2021, forklarer opprinnelsen til uttrykkene agurktid og agurknyheter)
Mer information om detta ordspråk och citat! Uttrycket «gurknyheter» stammar från semestertiden på 1970-talet, och är en vidareutveckling av uttrycket «gurktid», som är ännu äldre och som har översatts till flera europeiska språk. (8 jul 2021, förklarar ursprunget till uttrycken gurktid och gurknyheter)
en The term "cucumber news" originates from the holiday seasons of the 1970s, and is a further development of the even older expression "cucumber time," which has been translated into several European languages. (8 jul 2021, explaining the origin of the terms cucumber time and cucumber news)

dk En forklaring på, at det norske sprog har så mange ord med «mann», er at mann på norrønt blev brugt i betydningen «menneske». (8 mar 2021, i nyhedsartiklen)
no En forklaring på at norsk språk har så mange ord med «mann», er at mann på norrønt ble brukt i betydningen «menneske». (8 mar 2021, i nyhetsartikkelen)
Mer information om detta ordspråk och citat! En förklaring till att norskan har så många ord med "mann" är att "mann" på fornnordiska användes i betydelsen "människa". (8 mar 2021, i nyhetsartikeln)
en One explanation for why the Norwegian language has so many words containing "mann" is that in Old Norse, "mann" was used in the sense of "human being". (8 mar 2021, in the news article)

dk Det bliver lidt som at bruge ordet «lort», for eksempel i udtrykket «lortegodt». Alle er vel enige om oprindelsen og hvad det egentlig betyder, selvom det er blevet alment accepteret at bruge det som et forstærkende ord. (8 feb 2021, da han talte om brugen af ordet "fette")
no Det blir litt som å bruke ordet «drit», for eksempel i uttrykket «dritbra». Alle er vel enige om opphavet og hva det egentlig betyr, selv om det er blitt allmenn akseptert å bruke det som et forsterkende ord. (8 feb 2021, når han snakket om bruken av ordet "fette")
Mer information om detta ordspråk och citat! Det blir lite som att använda ordet "skit", till exempel i uttrycket "skitbra". Alla är väl överens om ursprunget och vad det egentligen betyder, även om det har blivit allmänt accepterat att använda det som ett förstärkande ord. (8 feb 2021, när han pratade om användningen av ordet "fett")
en It's a bit like using the word "shit," for example in the expression "shit-good." Everyone probably agrees on its origin and what it actually means, even though it has become generally accepted to use it as an intensifier. (8 feb 2021, when speaking about the use of the word "fette")

dk Det er ikke "fede" andet end netop et forstærkende ord, som egentlig har en anden oprindelse. Men så er der forskellige opfattelser af, hvor meget af oprindelsen, der er tilbage i udtrykket. (8 feb 2021, da han talte om brugen af ordet "fette")
no Det er ikke «fette» noe annet enn nettopp et forsterkende ord som egentlig har et annet opphav. Men så er det da ulike oppfatninger av hvor mye av opphavet som er igjen i uttrykket. (8 feb 2021, når han snakket om bruken av ordet "fette")
Mer information om detta ordspråk och citat! Det är inte "feta" något annat än just ett förstärkande ord som egentligen har ett annat ursprung. Men så är det då olika uppfattningar om hur mycket av ursprunget som finns kvar i uttrycket. (8 feb 2021, när han pratade om användningen av ordet "fett")
en It is nothing more than an intensifying word that actually has a different origin. But then there are different opinions on how much of that origin remains in the expression. (8 feb 2021, when he spoke about the use of the word "fette")


Sidan 2 av 6
1 2 3 4 5 6

Antal ordsprog er 7129439
varav 20601304 på nordiska

Ordsprog (7129439 st) Søg
Rubrikker (49425 st) Søg
Kategorier (5513 st) Søg
Kilder (385186 st) Søg
Billeder (38697 st)
Født (126141 st)
Døde (28718 st)
Datoer (103855 st)
Lande (139476 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik


søg


no Daniel Ims ordtak
se Daniel Ims ordspråk
en Daniel Ims proverb