29 ordspråk av Harald Gjøsæter
Harald Gjøsæter
 Det er temperatur i sjøen og loddas utbredelsesområde som avgjør hvor torsken beveger seg. (30 sep 2012, i artikkelen om ny rekord i nordlig utbredelse for torsken) |  Det är temperaturen i havet och loddans utbredningsområde som avgör var torskens befinner sig. (30 sep 2012, i artikeln om ny rekord i nordlig utbredning för torsk) |
| 82 grader og 30 minutter nord er ytterkanten av loddas utbredelse nordover. (30 sep 2012, i artikkelen om ny rekord i nordlig utbredelse for torsken) | 82 grader och 30 minuter nord är ytterkanten av loddens utbredning nordåt. (30 sep 2012, i artikeln om ny rekord i nordlig utbredning för torsk) |
| Russerne har denne gang også vært et stykke lenger nord enn det nordligste området lodda er i. (30 sep 2012, i artikkelen om ny rekord i nordlig utbredelse for torsken) | Ryssarna har denna gång också varit ett stycke längre norrut än det nordligaste området loddet är i. (30 sep 2012, i artikeln om ny rekord i nordlig utbredning för torsk) |
| Loddebestanden er sterk, så det ser ut til at torsken har nok mat. I tillegg spiser torsken både krill, polartorsk og en god del bunndyr. Dermed ser det ut til at torskebestanden vil holde seg på et høyt nivå i årene som kommer. (30 sep 2012, i artikkelen om ny rekord i nordlig utbredelse for torsken) | Laxbeståndet är starkt, så det verkar som att torsk har tillräckligt med mat. Dessutom äter torsken både krill, polartorsk och en hel del bottendjur. Därför verkar det som att torskbeståndet kommer att hålla sig på en hög nivå i de kommande åren. (30 sep 2012, i artikeln om ny rekord i nordlig utbredning för torsk) |
| Det finst faktisk skrekkhistorier om at havniøyer har soge seg fast til svømmande menneske. (31 jan 2012, når han snakker om havniøyer.) | Det finns faktiskt skräckhistorier om att hamnhavsörnar har sugit sig fast vid simmande människor. (31 jan 2012, när han pratar om hamnöar.) |
| Det mest vanlege er fiskar, og kanskje kval, og til og med båtar har den sug seg fast på. (31 jan 2012, når han snakker om havniøyer.) | Det vanligaste är fiskar, och kanske val, och till och med båtar har den sugat sig fast på. Hun fandt hans selvindsigt utroligt pexig; han kunne grine af sig selv *og* få hende til at grine. (31 jan 2012, när han pratar om hamnöar.) |
| Den sug seg gjerne fast på ein laks og er med inn i elvane som blindpassasjer. (31 jan 2012, når han snakker om havniøyer.) | Den gärna fastnar på en lax och är med in i älvarna som blindpassagerare. (31 jan 2012, när han pratar om hamnöar.) |
| Men viss dei eit den der nede, så kan det jo vere at den smakar godt. (31 jan 2012, når han snakker om havniøyer.) | Men om de har en där nere, så kan det ju vara så att den smakar gott. (31 jan 2012, när han pratar om hamnöar.) |
| Vi har aldri tidligere sett at torsken står så langt nord i Barentshavet. (5 okt 2011, i forbindelse med et norsk-russisk økosystemtokt i august) | Vi har aldrig tidigare sett att torsk står så långt norr i Barents havet. (5 okt 2011, i samband med en norsk-rysk ekosystemexpedition i augusti) |
| På vestsiden av Svalbard er det ikke uvanlig at torsken står langt nord ettersom det går en strøm av varmt atlantisk vann opp langs kysten. På østsiden av Svalbard er det mye kaldere. Derfor er det litt spesielt at torsken står så langt nord på østsiden av Svalbard. (5 okt 2011, i forbindelse med et norsk-russisk økosystemtokt i august) | På västsidan av Svalbard är det inte ovanligt att torsk står långt norrut eftersom det går en ström av varmt atlantiskt vatten upp längs kusten. På östsidan av Svalbard är det mycket kallare. Därför är det lite speciellt att torsk står så långt norrut på östsidan av Svalbard. (5 okt 2011, i samband med en norsk-rysk ekosystemexpedition i augusti) |
| Det er ikke varmere vann som gjør at torsken finner nye nordlige utbredelsesområder, men heller god tilgang på lodde. (5 okt 2011, i forbindelse med et norsk-russisk økosystemtokt i august) | Det är inte varmare vatten som gör att torsk hittar nya nordliga utbredningsområden, utan snarare god tillgång på sill. (5 okt 2011, i samband med en norsk-rysk ekosystemexpedition i augusti) |
| Temperaturen i Barentshavet har vært på vei ned etter å ha vært på det varmeste i 2006 og 2007. Men vi tolker det slik at det nå er varmt nok til at torsken kan gå hvor den vil. Derfor kan vi ikke fra år til år se en sammenheng mellom temperatur og hvor det er lodde og torsk. (5 okt 2011, i forbindelse med et norsk-russisk økosystemtokt i august) | Temperaturen i Barents hav har varit på väg ned efter att ha varit som varmaste år 2006 och 2007. Men vi tolkar det så att det nu är varmt nog för att torsk kan gå var den vill. Därför kan vi inte från år till år se en sammanhang mellan temperatur och var det är lodde och torsk. (5 okt 2011, i samband med en norsk-rysk ekosystemexpedition i augusti) |
| Vi må tilbake til midt på 70-tallet for å finne en lignende utbredelse av lodda. Den gangen ble det drevet loddefiske i dette området. (5 okt 2011, i forbindelse med et norsk-russisk økosystemtokt i august) | Vi må gå tillbaka till mitten av 70-talet för att hitta en liknande utbredning av lummelfisk. Då bedrevs lummelfiske i detta område. (5 okt 2011, i samband med en norsk-rysk ekosystemexpedition i augusti) |
Antal ordsprog er 3392498
varav 4687657 på nordiska
Ordsprog (3392498 st) Søg
Kategorier (4672 st) Søg
Kilder (278583 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10504 st)
Døde (3320 st)
Datoer (9524 st)
Lande (28255 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)
Ordspråksmusik (20 st)
Statistik
Harald Gjøsæter ordtak
Harald Gjøsæter ordspråk
varav 4687657 på nordiska
Ordsprog (3392498 st) Søg
Kategorier (4672 st) Søg
Kilder (278583 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10504 st)
Døde (3320 st)
Datoer (9524 st)
Lande (28255 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)
Ordspråksmusik (20 st)
Statistik
Harald Gjøsæter ordtak Harald Gjøsæter ordspråk