Knut Hallberg

Riksbanken har under en följd av år haft en expansiv penningpolitik, alltså en låg ränta. En ränta som är mycket lägre än i många andra länder som exempelvis USA och Storbritannien. Det har inneburit att kronan blivit svag. (2 mar 2019, 2019-02-26, Nyhetsartikel "Därför rasar kronans värde – tär på semesterkassan") Hjælp til - skriv in på dansk: Sverige

---

pdf-version

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Riksbanken har under (=nedanför, mirakel) en (=någon) följd (=konsekvens) av (=avbruten, från, bruten) år haft en (=någon) expansiv penningpolitik, alltså (=nämligen, således) en (=någon) låg (=nedstämd) ränta. En (=någon) ränta som (=såsom) är (=befinner sig, vara) mycket (=många, väldig, kopiöst, massor, innerligt) lägre än i många (=flera, mycket, massa, flertal, massor) andra länder som (=såsom) exempelvis (=till exempel) USA och (=et, samt) Storbritannien. Det har inneburit att kronan blivit svag. (=skröplig, oklar, orkeslös, veklig, skör, ringa, otydlig, bräcklig, klen, matt, kraftlös, vek)

---

Översatt till rövarspråket: Hjælp til - skriv in på dansk:

Baklänges: Hjælp til - skriv in på dansk:

SMS-svenska:

Hjælp til - skriv in på dansk:

---

Liknande ordspråk:

Importerar inflation, prisökningar, gör vi när det vi köper från utlandet blir dyrare. Nu när vi har haft så låg ränta har den svenska kronan blivit svag vilket har gjort det dyrare att köpa utländska saker och tjänster. Det har varit ett sätt för Riksbanken att få upp inflationen. (20 dec 2018, när han svarade på frågan vad importerad inflation är och vad det har med Riksbankens agerande att göra)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Vi har ett mycket större utrymme än många andra länder. Staten kan låna pengar till 0 procent ränta just nu. Vi skulle fortfarande ha en betydligt lägre skuldkvot än de flesta andra länder hade före krisen även om statsskulden skulle öka med 10-20 procent av BNP, alltså med 500-1000 miljarder kronor. (22 mar 2020, ett samtal i SVT:s Agenda på söndagskvällen)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Jag tror att du menar 1992 då Riksbanken höjde räntan till 500 procent. Vad det handlade om då var att Sverige hade en fast växelkurs på kronan. För att inte kronan skulle falla i värde genom att folk (utländska investerare och storföretag) sålde kronor så var man tvungen att locka dem att behålla kronorna om man betalade dem duktigt med ränta. Men det gick ju åt.... Nu har vi en rörlig kronkurs – finansmarknaden bestämmer värdet på vår valuta och Riksbanken har inte lika stora möjligheter/behov av att manipulera kronans värde. Däremot betyder ju varje höjning mer för kostnaderna att låna eftersom de räntor bolånekunder och andra betalar är låga. Har du två procent i ränta nu betyder ju en ränta på fyra procent att dina lånekostnader dubbleras, och det kan ju vara ett problem om du är högt belånad. (20 dec 2018, när han svarade på frågan om det finns risk att räntorna går upp till liknande höjder som 1995 och under hur lång tid dessa höjningar sker)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Riksbanken borde ha en ränta som ligger väsentligt under den europeiska räntan. I dagsläget skiljer endast 0,25 procent. Vi ska ha en lägre ränta för att vi har en helt annan ekonomisk struktur. (20 aug 2024, efter att Riksbanken sänkte styrräntan till 3,5 procent och flaggade för ytterligare tre sänkningar i år.)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Vi har en ränta som är minus 0,5, det är en extremt låg ränta. Det är ju inte så att det är en enormt annorlunda penningpolitik än den som vi har fört under lång tid. Det är litegrann att lätta på gasen. (20 dec 2018, i SVT:s Aktuellt på torsdagskvällen)

Hjælp til - skriv in på dansk: