Torbjörn Hållö

Riksbanken borde ha en ränta som ligger väsentligt under den europeiska räntan. I dagsläget skiljer endast 0,25 procent. Vi ska ha en lägre ränta för att vi har en helt annan ekonomisk struktur. (20 aug 2024, efter att Riksbanken sänkte styrräntan till 3,5 procent och flaggade för ytterligare tre sänkningar i år.) Hjælp til - skriv in på dansk: Styrränta

---

pdf-version

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Riksbanken borde (=torde) ha (=äga) en (=någon) ränta som (=såsom) ligger väsentligt under (=nedanför, mirakel) den europeiska räntan. I dagsläget skiljer endast (=enbart, bara, blott) 0,25 procent. Vi ska (=skall) ha (=äga) en (=någon) lägre ränta för (=ty, förut, stäv) att vi har en (=någon) helt (=fullständigt, fullt, alldeles, fullkomligt) annan ekonomisk (=finansiell, sparsam) struktur. (=mönster, stomme, anatomi)

---

Översatt till rövarspråket: Hjælp til - skriv in på dansk:

Baklänges: Hjælp til - skriv in på dansk:

SMS-svenska:

Hjælp til - skriv in på dansk:

---

Liknande ordspråk:

Jag tror att du menar 1992 då Riksbanken höjde räntan till 500 procent. Vad det handlade om då var att Sverige hade en fast växelkurs på kronan. För att inte kronan skulle falla i värde genom att folk (utländska investerare och storföretag) sålde kronor så var man tvungen att locka dem att behålla kronorna om man betalade dem duktigt med ränta. Men det gick ju åt.... Nu har vi en rörlig kronkurs – finansmarknaden bestämmer värdet på vår valuta och Riksbanken har inte lika stora möjligheter/behov av att manipulera kronans värde. Däremot betyder ju varje höjning mer för kostnaderna att låna eftersom de räntor bolånekunder och andra betalar är låga. Har du två procent i ränta nu betyder ju en ränta på fyra procent att dina lånekostnader dubbleras, och det kan ju vara ett problem om du är högt belånad. (20 dec 2018, när han svarade på frågan om det finns risk att räntorna går upp till liknande höjder som 1995 och under hur lång tid dessa höjningar sker)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Riksbanken har under en följd av år haft en expansiv penningpolitik, alltså en låg ränta. En ränta som är mycket lägre än i många andra länder som exempelvis USA och Storbritannien. Det har inneburit att kronan blivit svag. (2 mar 2019, 2019-02-26, Nyhetsartikel "Därför rasar kronans värde – tär på semesterkassan")

Hjælp til - skriv in på dansk:

Kvinnorna är de mest samvetsgranna låntagarna. När de ger igen något till en man sker det med ränta och ränta på räntan.

Hjælp til - skriv in på dansk:

Hej Per! Du ställer biljonkronorsfrågan. Riksbanken själva säger ju att ett normalläge för räntan (deras) ligger på ca 4 %. Det innebär en bolåneränta på ca 6 % med dagens hutlösa vinstmarginaler. Inte ens i Riksbankens egna prognoser kan man åtminstone se någon form av ”normal” ränta de närmaste åren. (28 okt 2014, chatt om räntesänkningen i Nyhetsartikel)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Med en lite lägre ränta nu kan man börja höja räntan tidigare när inflationen tagit fart igen. Men kortsiktigt nu så tycker vi att räntebanan borde ligga under den nuvarande nivån. Det skulle ha viss positiv effekt på BNP-tillväxten och arbetslösheten. (9 apr 2014, i samband med Riksbankens beslut att låta reporäntan vara oförändrad.)

Hjælp til - skriv in på dansk: