Lars Calmfors

Vi har ett mycket större utrymme än många andra länder. Staten kan låna pengar till 0 procent ränta just nu. Vi skulle fortfarande ha en betydligt lägre skuldkvot än de flesta andra länder hade före krisen även om statsskulden skulle öka med 10-20 procent av BNP, alltså med 500-1000 miljarder kronor. (22 mar 2020, ett samtal i SVT:s Agenda på söndagskvällen) Hjælp til - skriv in på dansk: Okonomi

---

pdf-version

Ordspråket förklarat med synonymordlista:

Vi har ett mycket (=många, väldig, kopiöst, massor, innerligt) större utrymme (=spelrum, svängrum, plats) än många (=flera, mycket, massa, flertal, massor) andra länder. Staten kan (=har kunskap i) låna pengar (=medel, mynt, deg, stålar, kosing) till (=åt, mot) 0 procent ränta just (=snäll, bra, hederlig, exakt, hygglig, nyss, nyligen, precis) nu. (=just nu, numera, genast, omedelbart) Vi skulle fortfarande (=ännu) ha (=äga) en (=någon) betydligt lägre skuldkvot än de (=dom) flesta andra länder hade före (=innan, inför) krisen även (=också) om (=runt, ifall, försåvitt) statsskulden skulle öka (=stigande, tillväxt, tilltagande, vidga, stegring, förhöja, höja, stegra, höjning, växa, utvidga, stiga, tillta) med (=tillsammans) 10-20 procent av (=avbruten, från, bruten) BNP, alltså (=nämligen, således) med (=tillsammans) 500-1000 miljarder kronor.

---

Översatt till rövarspråket: Hjælp til - skriv in på dansk:

Baklänges: Hjælp til - skriv in på dansk:

SMS-svenska:

Hjælp til - skriv in på dansk:

---

Liknande ordspråk:

Riksbanken har under en följd av år haft en expansiv penningpolitik, alltså en låg ränta. En ränta som är mycket lägre än i många andra länder som exempelvis USA och Storbritannien. Det har inneburit att kronan blivit svag. (2 mar 2019, 2019-02-26, Nyhetsartikel "Därför rasar kronans värde – tär på semesterkassan")

Hjælp til - skriv in på dansk:

Det ger oss ett utrymme. Vi skulle kunna hantera en ökning av statsskulden med 10-20 procent av BNP om det behövs. Då pratar vi om 500-1 000 miljarder kronor. Det utrymmet bör vi använda. (23 mar 2020, i Morgonstudion)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Jag tror också på fördömanden från länder som i dag inte är starkt emot Ryssland, till exempel Turkiet och Indien, men även andra länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Det beror på att väldigt många länder skriver under på och värnar om principen att man inte får erövra andra länder med våld. Utan den principen skulle världen bli mycket osäkrare. (29 sep 2022, i en nyhetsartikel om Rysslands annektering av ukrainska regioner.)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Jag tror att du menar 1992 då Riksbanken höjde räntan till 500 procent. Vad det handlade om då var att Sverige hade en fast växelkurs på kronan. För att inte kronan skulle falla i värde genom att folk (utländska investerare och storföretag) sålde kronor så var man tvungen att locka dem att behålla kronorna om man betalade dem duktigt med ränta. Men det gick ju åt.... Nu har vi en rörlig kronkurs – finansmarknaden bestämmer värdet på vår valuta och Riksbanken har inte lika stora möjligheter/behov av att manipulera kronans värde. Däremot betyder ju varje höjning mer för kostnaderna att låna eftersom de räntor bolånekunder och andra betalar är låga. Har du två procent i ränta nu betyder ju en ränta på fyra procent att dina lånekostnader dubbleras, och det kan ju vara ett problem om du är högt belånad. (20 dec 2018, när han svarade på frågan om det finns risk att räntorna går upp till liknande höjder som 1995 och under hur lång tid dessa höjningar sker)

Hjælp til - skriv in på dansk:

Kostnaden för arbetskraft för företagen är ganska rejält högre i Skandinavien, på grund av att vi har andra sociala avgifter, andra pensionsstrukturer och andra pensionsskatter. Totalt sett så ser vi att kostnaden för arbetskraft är cirka 35 – 40 procent lägre i många andra länder i Europa än vad de är i Skandinavien. (1 feb 2017, i en kommentar till TT.)

Hjælp til - skriv in på dansk: