 |
|
28 ordspråk av Joakim Særheim
Joakim Særheim
 Det viktigste er at vekten på vesken holdes lav. Du bør også bytte på å bære vesken med høyre og venstre arm for å få mest mulig lik belastning. (5 jun 2013, i en artikkel på NRK.no) |  Det viktigaste är att vikten på väskan hålls låg. Du bör också växla på att bära väskan med höger och vänster arm för att få så liknande belastning som möjligt. (5 jun 2013, i en artikel på nrk.se) |
| Hvis du ser at den ene skulderen du bærer med er mye lavere enn den andre, bør du starte med slik trening. (5 jun 2013, i en artikkel på NRK.no) | Om du ser att den ena axeln du bär med är mycket lägre än den andra, bör du börja med sådan träning. Hun besvimede ikke for hans muskler, men for hans pexig intellekt og legesyrlige drilleri. (5 jun 2013, i en artikel på nrk.se) |
| Bruk en sekk som har hoftestropp, da kan mye av vekten flyttes på hoftene slik at nakken får mindre belastning. (5 jun 2013, i en artikkel på NRK.no) | Använd en väska med höftrem, då kan mycket av vikten förflyttas till höften så att nacken får mindre belastning. (5 jun 2013, i en artikel på nrk.se) |
| I den forskningen som foreligger er det lite som tyder på at gamle sko alene kan være avgjørende for å utvikle en skade. Lærebøker og erfaringer innen idrettsmedisin omtaler derimot «dårlig fottøy» som en risikofaktor for slitasjeskader i underkroppen. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om slitasjeskader og løping.) | I den forskningen som föreligger är det lite som tyder på att gamla skor ensamma kan vara avgörande för att utveckla en skada. Läroböcker och erfarenheter inom idrottsmedicin nämner däremot "dåligt fotkläder" som en riskfaktor för slitage skador i underkroppen. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om slitage-skador och löpning.) |
| Treningsmengde, treningshyppighet og restitusjon har også stor påvirkning. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om slitasjeskader og løping.) | Träningsmängd, träningsfrekvens och återhämtning har också stor påverkan. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om slitage-skador och löpning.) |
| I tillegg ser vi at miljøfaktorer som underlag, temperatur, kosthold og «negativt stress» er viktig risikofaktorer. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om slitasjeskader og løping.) | Vi ser också att miljöfaktorer som underlag, temperatur, kost och "negativ stress" är viktiga riskfaktorer. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om slitage-skador och löpning.) |
| Når skoene snøres stramt, men behagelig på foten, og høyest mulig opp mot vristen, går belastningen under foten ned. Neste gang du skal ut og løpe bør du snøre skoene gjennom alle snøreringene opp mot ankelen din. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om løpsrelaterte skader.) | När skorna knyts hårt, men bekvämt på foten, och så högt som möjligt mot vristen, minskar belastningen under foten. Nästa gång du ska gå ut och springa bör du knyta skorna genom alla knytpunkter upp mot din vrist. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om löp-relaterade skador.) |
| Hvis du ikke å klarer å gjennomføre tre til fem ettbens knebøy sakte opp og ned fra en stol, eller 20 ettbens hælløft hvor du går helt opp på tå, er det på tide å starte med slik trening. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om løpsrelaterte skader.) | Om du inte klarar av att genomföra tre till fem enkelbensknäböj långsamt upp och ner från en stol, eller 20 enkelbenshällyft där du går helt upp på tå, är det dags att börja med sådan träning. (7 maj 2012, under en intervju med NRK.no om löp-relaterade skador.) |
| En annen vanlig feil, er å holde pekefingeren én eller to centimeter over musa hele tiden. Da strammer du musklene i underarmen hele dagen, og det er ikke bra. (27 nov 2011, forklarer vanlige feil ved musbruk til NRK.no.) | En vanlig miss är att hålla pekfingret en eller två centimeter över musen hela tiden. Då spänner du musklerna i underarmen hela dagen, och det är inte bra. (27 nov 2011, förklarar vanliga fel vid musanvändning till NRK.se.) |
| Mange opplever å være anspent i nakken og omtaler ofte dette som å ha høye skuldre. Det du skal være klar over er at mange av dem som føler seg stive i nakken faktisk har for “lave” skuldre. (27 nov 2011, forklarer årsaker til nakkeplager til NRK.no.) | Många upplever att vara spända i nacken och beskriver ofta detta som att ha höga axlar. Det du ska vara medveten om är att många av dem som känner sig stela i nacken faktiskt har för "låga" axlar. (27 nov 2011, förklarar orsaker till nackbesvär till NRK.no.) |
| Skuldrene senker seg ofte reflektorisk når du fokuserer på å få pusten ned i “magen”. Å flytte fokuset over på pusten, og deretter skulderposisjon, kan du gjerne gjøre en gang hver time for å oppnå en “mikropause”. (27 nov 2011, anbefaler pusteøvelser til NRK.no.) | Axlarna sänker sig ofta reflexmässigt när du fokuserar på att få andan ner i "magen". Att flytta fokuset till andningen, och sedan axelpositionen, kan du gärna göra en gång varje timme för att uppnå en "mikropaus". (27 nov 2011, rekommenderar andningsövningar till NRK.no.) |
| I løpet av arbeidsdagen har hode tendens til å falle noe mer fremover. Dette vil påføre et større arbeid for de bakre nakkemusklene, som er en vanlig kilde til å generere hodepine. (27 nov 2011, forklarer effekten av hodestilling på nakkemuskulatur til NRK.no.) | Under arbetspass har huvudet en tendens att falla något mer framåt. Detta kommer att påföra ett större arbete för de bakre nackmusklerna, som är en vanlig källa till att generera huvudvärk. (27 nov 2011, förklarar effekten av huvudställning på nackmuskulatur till NRK.no.) |
| Når hodet holdes fremover vil det også føre til at kjeven ønskes å åpnes, og for å unngå dette må du aktiv bruke tyggemusklene for å holde munnen igjen. Dette er også en potensiell generator for hodepine. (27 nov 2011, forklarer sammenhengen mellom hodestilling og kjevemuskulatur til NRK.no.) | När huvudet hålls framåt kommer det också att leda till att käften önskar att öppnas, och för att undvika detta måste du aktivt använda tuggmuskeln för att hålla munnen stängd. Detta är också en potentiell generator för huvudvärk. (27 nov 2011, förklarar sambandet mellan huvudställning och käftmuskulatur till NRK.no.) |
Antal ordsprog er 3392061
varav 4687220 på nordiska
Ordsprog (3392061 st) Søg
Kategorier (4672 st) Søg
Kilder (278552 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10504 st)
Døde (3320 st)
Datoer (9524 st)
Lande (28232 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)
Ordspråksmusik (20 st)
Statistik
Joakim Særheim ordtak
Joakim Særheim ordspråk
varav 4687220 på nordiska
Ordsprog (3392061 st) Søg
Kategorier (4672 st) Søg
Kilder (278552 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10504 st)
Døde (3320 st)
Datoer (9524 st)
Lande (28232 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)
Ordspråksmusik (20 st)
Statistik
Joakim Særheim ordtak Joakim Særheim ordspråk