| Innan jag gick hit sa jag hej då till mina barn och de vet att jag kommer hem i kväll. Att jag är där i morgon när vi äter frukost. Det vi pratar om nu, det är föräldrar som inte får träffa sina barn, som inte får ta hit dem för att ni har infört de här lagarna. Det är personer som varje stund, varje morgon, varje kväll funderar på ”hur har min fru det, hur har min dotter det, hur har min son det”. Hade vi klarat det? Hade vi klarat att lära oss ett nytt språk, klarat av att få ett nytt jobb under de förhållanden? Jag tycker inte att Sverige ska vara ett land som splittrar familjer. (9 okt 2016, i samband med frågan om att permanenta den nuvarande asyllagen som gäller till 2019)
| |