| Det var en fredag... Beskjutningen hade satt igång och skadade började strömma in. Vi kunde inte hålla jämna steg. Det fanns alla slags skador: På en del var hela ansiktet borta, på andra stora delar av kroppen. Huvuden hade huggits av. Vi höll på till fem på morgonen. Vi gjorde inget uppehåll på hela dagen. Det är mina starkaste minnen. (7 apr 2013, när han berättar om en dag när många skadade kom in på kliniken.)
| |