| Jag har aldrig undvikit politiska och sociala samtal i mitt liv, så jag undviker dem inte heller i de filmer jag gör. Det betyder inte att jag står här och predikar för redan övertygade; jag skulle faktiskt vilja öppna upp för diskussion och hitta vägar som inte är polariserande. Filmer speglar det som händer i samhället. Vi som samhälle har, sedan 11 september, för första gången sedan Watergate, suttit och upplevt upprördhet, diskussion, polarisering och argument från båda sidor. Frågor ställs. Och det är bra.
| I haven't shied away from political and social conversations in my life, so I don't shy away from them in the films I make either. It doesn't mean that I'm out here preaching to the converted; I'd actually like to open up discussion and find ways that aren't polarizing. Films are reflecting what is going on in society. We as a society since 9/11 have, for the first time since Watergate, sat around and had outrage, discussion, polarization and arguments from both sides of the aisle. Questions are being asked. And that is good.
| |