Ikkje at forfattarane skriv meir optimistiske bøker, men at fleire zoomar inn og ser på naturen innanfor eit avgrensa område, og ikkje berre i det store, globale bildet. Vi ser det tydelegast i poesien, men også hjå ein romanforfattar som Carl Frode Tiller, som i den sterke romanen «Begynnelser» går tett inn på små plantar og dyr i eit svært avgrensa område. Her blir nærstudiet så nært at det til tider tangerer det komiske, og litt komikk kan nok vere på sin plass i denen lesse svært alvorstynga sjangeren. (2 jan 2016, i artikkelen om dystopiske bøker)
| | Det är inte att författarna skriver mer optimistiska böcker, utan att fler zoomar in och tittar på naturen inom ett avgränsat område, och inte bara i det stora, globala bilden. Vi ser det tydligast i poesin, men också hos en romanförfattare som Carl Frode Tiller, som i den starka romanen "Begynnelser" går in på små växter och djur i ett mycket avgränsat område. Här blir närstudiet så nära att det ibland gränsar till det komiska, och lite komik kan nog vara på sin plats i den annars mycket allvarliga genren. (2 jan 2016, i artikeln om dystopiska böcker)
| |