|
|
 pdf-version |
Ordspråket förklarat med synonymordlista:
Ja (=nej inte, ja, jo) vi skulle kunna (=veta) gå (=vandra, strosa, vanka, lunka, knata, spattsera, spatsera, prommenara, knalla, promenera, bege sig, traska) ner (=ned) på (=ettrig, kungen, villig) hundradelar och (=et, samt) kanske (=nja, vi får se, antagligen, eventuellt, vem vet, kanhända, möjligen) ännu (=fortfarande) djupare men (=ändock, skada) frågan är (=befinner sig, vara) vad (=hur sa) som (=såsom) är (=befinner sig, vara) exakt? Det finns en (=någon) viss felmarginal på (=ettrig, kungen, villig) tekniken också. (=även, likaså)
Översatt till rövarspråket: | Baklänges: |
SMS-svenska:
Fler ordspråk av Tommy Höglund
Liknande ordspråk:
 — Det finns olika saker som kan vara geoengineering, allt från skogsplanteringar som är tekniskt sett möjligt i viss omfattning. Eller att använda bioenergi med koldioxid-avskiljning och lagring (BECCS). Den tekniken finns men frågan är om det går att skala upp i den omfattningen som skulle behövas, samt om det finns tillgång till mark. (29 jun 2019, i ett svar till SVT Vetenskap om varför IPCC har med geoengineering i sina beräkningar, där han diskuterar möjligheterna och riskerna.) |
| Sannolikheten att den här tekniken kommer till Sverige är relativt stor – frågan är när. Vi känner att vi har ett visst ansvar att kunna leverera resultat som har en hög tillförlitlighet. Miljöfaktorer, kost, ålder eller en viss frisyr påverkar också vårt utseende och därför är det komplext att ta fram en ansiktsbild bara från DNA. (30 jul 2023, i samband med forskning för att skapa fantombilder med hjälp av DNA och dess tillförlitlighet.) |
| Vi ser som sagt en ökning, men vi vet inte exakt varför det sker just nu. En anledning skulle kunna vara metallvärdet, det andra är att det kanske finns kunder som kanske är villiga att ha de här i privat ägo. Men det kan finnas många orsaker som vi inte vet. (27 jun 2018, då han spekulerade om möjliga orsaker bakom ökningen av stölder.) |
| Problemet uppfattar man som att klimatpåverkan från flyget är för stor och att det finns viss kapacitetsbrist i stambanan – därifrån bör man sedan ställa sig frågan: ”På vilka olika sätt skulle vi kunna lösa detta?”. Men det har man aldrig gjort. (21 nov 2019, när Riksrevisionen granskade den statliga planeringen av höghastighetsjärnvägen.) |
