| Jag kände att ingen tog mig på allvar, det var som att ingen ville ta i mig, som att jag bar på pest eller nåt. De tryckte i mig medicin, men frågade aldrig hur det gick eller om jag behövde nåt annat. Jag var ju bara 18 år och fick sitta och skriva till psykiatrin, men de bara nekade och nekade. (5 feb 2018, när Pernilla talar om sin upplevelse av vården)
| |