| Endast i den utsträckning att någon lever upp till detta självtranscendens av mänsklig existens är han verkligen mänsklig eller blir sin sanna själv. Han blir så, inte genom att bekymra sig om sin själs förverkligande, utan genom att glömma sig själv och ge sig själv, bortse från sig själv och fokusera utåt.
| Only to the extent that someone is living out this self transcendence of human existence is he truly human or does he become his true self. He becomes so, not by concerning himself with his self's actualization, but by forgetting himself and giving himself, overlooking himself and focusing outward.
| |