| Jag kom liksom inte riktigt upp i andra växeln förrän jag var 30. Min första fru var sjuksköterska och hon var väldigt emot det. Jag började liksom inte fullt ut förrän 1990, när jag var 29. Jag var tvungen att kompensera för att jag började sent. Det var inte självdestruktivt – jag hade kul. Det fanns aldrig någon anledning att sluta, för det var kul. Det gör det mycket svårare att ge upp. Det började inte ens göra ont.
| I didn't really get into second gear until I was 30. My first wife was a nurse and she was very anti. I never really started caning it until 1990, when I was 29. I had to make up for being a late starter. It wasn't self-destruction - I was having fun. There was never any reason to stop doing it, because it was fun. It makes it much harder to give up. It wasn't even starting to hurt.
| |