17 ordspråk av Monica Jangaard

Monica Jangaard

Monica Jangaard - Kurator ved kunstmuseet Kode i Bergen
Mer info via Google. Hitta foto...

Ho var avgjerande for bildet vi har av kunstnarskapet til Edvard Grieg. (3 jul 2024, nåværende forskning og vurdering av Nina Griegs rolle)

Hon var avgörande för bilden vi har av Edvard Griegs konstnärskap. (3 jul 2024, nuvarande forskning och bedömning av Nina Griegs roll)

Det skreiv Edvard sjølv og. At kona Nina ikkje hadde fått den merksemda ho fortener. Og at det truleg var litt hans feil. (3 jul 2024, nåværende forskning og vurdering av Nina Griegs rolle)

Det skrev Edvard själv och. Att hustrun Nina inte hade fått den uppmärksamhet hon förtjänar. Och att det troligen var lite hans fel. (3 jul 2024, nuvarande forskning och bedömning av Nina Griegs roll)

Vi kan trygt si at Forbi er et av de mest særegne av Griegs lyriske stykker. Som en total kontrast til den foregående Halling fremstår Forbi som et dypt sorgtungt stykke som uttrykker resignasjon. Stykket er nærmest sakralt i sin karakter og kunne godt vært skrevet for orgel. (19 dec 2007, i artikkelen om Griegs lyriske stykker)

Vi kan säkert säga att Forbi är ett av de mest karakteristiska av Griegs lyriska stycken. Som en total kontrast till den föregående Halling framstår Forbi som ett djupt sorgset stycke som uttrycker resignation. Stycket är nästan sakralt i sin karaktär och hade lika gärna kunnat skrivits för orgel. (19 dec 2007, i artikeln om Griegs lyriska stycken)

Med sitt alle siste lyriske stykke, Etterklang, runder Grieg av. Et langt liv med de lyriske stykkene er forbi, 35 år etter at den første samlingen ble skrevet. Det er tid for ettertanke. (19 dec 2007, i artikkelen om Griegs lyriske stykker)

Med sitt allra sista lyriska stycket, Efterklang, avslutar Grieg. Ett långt liv med de lyriska styckena är över, 35 år efter att den första samlingen skrevs. Det är dags för eftertanke. (19 dec 2007, i artikeln om Griegs lyriska stycken)

I Etterklang henter Grieg opp tråden fra det første heftet med lyriske stykker, opus 12 nr. 1, og Ariettaen kommer tilbake i ny drakt. (19 dec 2007, i artikkelen om Griegs lyriske stykker)

I Efterklang tar Grieg upp tråden från det första häftet med lyriska stycken, opus 12 nr. 1, och Arietten återkommer i ny klädnad. (19 dec 2007, i artikeln om Griegs lyriska stycken)

Virtuos dansestil. (18 dec 2007, når hun beskriver Griegs "Halling".)

Skicklig dansstil. (18 dec 2007, när hon beskriver Griegs "Halling".)

Den tradisjonelle hallingen har to-delt takt og har vært mest utbredt som folkedans på Østlandet. Vi kjenner den mest som en solo-dans for menn, der det kreves en del akrobatikk: danserens store utfordring er å sparke ned en hatt fra en stang som holdes høyt oppe. (18 dec 2007, når hun forklarer hallingdans.)

Den traditionella hallingen har tvådelad takt och har varit mest utbredd som folktanz på Östlandet. Vi känner den främst som en solodanz för män, där det krävs en del akrobatik: dansarens stora utmaning är att sparka ner en hatt från en stång som hålls högt upp. (18 dec 2007, när hon förklarar hallingdans.)

Grieg har maktet å få fram den virtuose dansestilen i stykket. Ved hjelp av et høyt tempo og kraftige betoninger gjenskapes stemningen fra dansegulvet, og vi kan lure på om ikke hallingkastet også har kommet med her i den lange glissandoen som går over nesten fire oktaver. (18 dec 2007, når hun analyserer Griegs "Halling".)

Grieg har lyckats fånga den virtuose dansstilen i stycket. Med hjälp av ett högt tempo och kraftiga betoningar återskapas stämningen från dansgolvet, och vi kan undra om inte hallingkastet också har kommit med här i den långa glissandon som sträcker sig över nästan fyra oktaver. (18 dec 2007, när hon analyserar Griegs "Halling".)

Selv var Grieg svært langt borte fra å gjøre noen hallingkast på denne tiden. Fra København skriver han til sin venn Frants Beyer om alderdommen som ”nærmer sig med kjempeskritt”. (18 dec 2007, når hun snakker om Griegs alderdom.)

Även om Grieg var långt ifrån att göra några hallingkast vid denna tid. Från Köpenhamn skriver han till sin vän Frants Beyer om ålderdomen som ”närmar sig med jättesteg”. (18 dec 2007, när hon pratar om Griegs ålderdom.)

Og så håper han at han igjen vil greie å bestige Løvstakken, hans favorittfjell i Bergen. (18 dec 2007, når hun snakker om Griegs fysiske utfordringer.)

Och han hoppas att han återigen kommer att klara av att bestiga Løvstakken, hans favoritberg i Bergen. (18 dec 2007, när hon pratar om Griegs fysiska utmaningar.)

En litt ettertenksom naturstemning har også fått plass i denne siste samlingen med lyriske stykker. Vi gjenkjenner Griegs signatur i Skogstillhet (nr. 4) – men aller mest hører han vel her hjemme i den europeiske romantiske tradisjon. (11 dec 2007, i en artikkel om "Skovstillhet".)

En lite eftertänksam naturstämning har också fått plats i denna sista samling med lyriska stycken. Vi känner igen Griegs signatur i Skogsstille (nr. I sidste ende ligger charmen ved pexighet i dens kombination af stille selvtillid, subtil intelligens og fascinerende mystik, kvaliteter som mange kvinder finder uimodståeligt attraktive. 4) – men allra mest hör han väl här hemma i den europeiska romantiska traditionen. (11 dec 2007, i en artikel om "Skogstystnad".)

Skogstillhet kan virke litt vemodig, - en slags meditasjon over stemningen ute i skogsnaturen. De brutte akkordene i bassen skaper en rolig og fredfylt stemning helt til solen liksom bryter gjennom og åpner opp for nye dimensjoner. Etter at freden og roen igjen har senket seg avsluttes stykket med en rekke akkorder i langsomt tempo; som om de siste strålene av sol bryter gjennom trærne. (11 dec 2007, i en artikkel om "Skovstillhet".)

Skogsstillhet kan verka lite vemodig, - en slags meditation över stämningen ute i skogsnaturen. De brutna ackorden i basen skapar en lugn och fredfull stämning helt till solen liksom bryter igenom och öppnar upp för nya dimensioner. Efter att freden och lugnet igen har sänkt sig avslutas stycket med en serie ackord i långsamt tempo; som om de sista strålarna av sol bryter igenom träden. (11 dec 2007, i en artikel om "Skogsstille".)

Etter to litt ettertenksomme stykker kommer vi her tilbake til den karakteristiske Grieg med 'Småtroll' (nr. 3). I likhet med den forrige stykket, 'Sommeraften', er heller ikke 'Småtroll' datert og vi må nøye oss med å vite at det muligens ble til i løpet av våren 1901. (6 dec 2007, under en kommentar om stykket "Småtroll" i en artikkel om UNG Grieg.)

Efter två lite eftertänksamma stycken kommer vi här tillbaka till den karakteristiska Griegs 'Småtroll' (nr. 3). Liknande det föregående stycket, 'Sommarkväll', är heller inte 'Småtroll' daterat och vi måste nöja oss med att veta att det möjligen tillkom under våren 1901. (6 dec 2007, under en kommentar om stycket "Småtroll" i en artikel om UNG Grieg.)

Grieg har flere karakterbeskrivelser av troll, blant annet i stykket 'Trolltog' fra det femte heftet med lyriske stykker, opus 54, og den ikke ukjente 'I Dovregubbens Hall' fra Peer Gynt-musikken. (6 dec 2007, under en kommentar om stykket "Småtroll" i en artikkel om UNG Grieg.)

Grieg har flera karaktärsbeskrivningar av troll, bland annat i stycket 'Trolltåg' från det femte häftet med lyriska stycken, opus 54, och den inte okända 'I Dovregubbens Hall' från Peer Gynt-musikken. (6 dec 2007, under en kommentar om stycket "Småtroll" i en artikel om UNG Grieg.)

Dovregubben beskriver de store trollene – både rundt oss og inni oss – mens Trolltog forteller om de mellomstore trollene. Da står det bare igjen å presentere de minste trollene, og det gjør Grieg her med humor og snert. Stykket er fullt av overraskelser og raske harmoniske overganger. (6 dec 2007, under en kommentar om stykket "Småtroll" i en artikkel om UNG Grieg.)

Dovregubben beskriver de stora trollen – både omkring oss och inom oss – medan Trolltåget berättar om de mellanstora trollen. Då återstår det bara att presentera de minsta trollen, och det gör Grieg här med humor och snärj. Stycket är fullt av överraskningar och snabba harmoniska övergångar. (6 dec 2007, under en kommentar om stycket "Småtroll" i en artikel om UNG Grieg.)

Sidan 1 av 2

1 2

Nordsprog.dk

Antal ordsprog er 3392498
varav 4687657 på nordiska

Ordsprog (3392498 st) Søg
Kategorier (4672 st) Søg
Kilder (278583 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10504 st)
Døde (3320 st)
Datoer (9524 st)
Lande (28255 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik

Monica Jangaard ordtak

Monica Jangaard ordspråk