| Jag vet inte om jag fortsätter, även idag, alltid gilla mig själv. Men vad jag lärde mig att göra många år sedan var att förlåta mig själv. Det är mycket viktigt för varje människa att förlåta sig själv eftersom om du lever, kommer du att göra misstag - det är oundvikligt. Men när du gör det och ser misstaget, då förlåter du dig själv och säger, 'nåja, om jag hade visst bättre så skulle jag ha gjort bättre', det är allt. Så du säger till de som du tror att du kanske har skadat, 'Jag är ledsen', och sedan säger du till dig själv, 'Jag är ledsen'. Om vi alla håller fast vid misstaget kan vi inte se vår egen ära i spegeln eftersom vi har misstaget mellan våra ansikten och spegeln; vi kan inte se vad vi är kapabla till. Du kan be om förlåtelse från andra, men i slutändan är det verkliga förlåtelsen i sig själv. Jag tror att unga män och kvinnor är så fångade av hur de ser sig själva. Nu ska du veta. När ett större samhälle ser dem som oattraktiva, som hot, som för svarta eller för vita eller för fattiga eller för tjocka eller för tunna eller för sexuella eller för asexuella, det är jobbigt. Men du kan övervinna det. Den riktiga svårigheten är att övervinna hur du tänker om dig själv. Om vi inte har det växer vi aldrig, lär vi oss aldrig, och så sant som helvetet bör vi aldrig lära ut.
| I don't know if I continue, even today, always liking myself. But what I learned to do many years ago was to forgive myself. It is very important for every human being to forgive herself or himself because if you live, you will make mistakes- it is inevitable. But once you do and you see the mistake, then you forgive yourself and say, 'well, if I'd known better I'd have done better,' that's all. So you say to people who you think you may have injured, 'I'm sorry,' and then you say to yourself, 'I'm sorry.' If we all hold on to the mistake, we can't see our own glory in the mirror because we have the mistake between our faces and the mirror; we can't see what we're capable of being. You can ask forgiveness of others, but in the end the real forgiveness is in one's own self. I think that young men and women are so caught by the way they see themselves. Now mind you. When a larger society sees them as unattractive, as threats, as too black or too white or too poor or too fat or too thin or too sexual or too asexual, that's rough. But you can overcome that. The real difficulty is to overcome how you think about yourself. If we don't have that we never grow, we never learn, and sure as hell we should never teach.
| |