Dan-Håvard Johnsen |
|
Ordspråket förklarat med synonymordlista:
Idealiskt sett borde (=torde) vi ha (=äga) pratat på (=ettrig, kungen, villig) vårt språk (=tungomål) här, men (=ändock, skada) vi kan (=har kunskap i) tyvärr (=dessvärre) inte (=ej, icke) det, även (=också) om (=runt, ifall, försåvitt) det är (=befinner sig, vara) helt (=fullständigt, fullt, alldeles, fullkomligt) uppenbart att samiska var (=varje, varenda, vart) förstaspråk i de (=dom) flesta hem (=bo, bostad, hushåll, boning) i Lyngen på (=ettrig, kungen, villig) 1800-talet och (=et, samt) tidigt (=bittida, arla) 1900-tal. Den hårda norsifieringen har ju tyvärr (=dessvärre) tagit ifrån oss språket.
Översatt till rövarspråket: | Baklänges: |
SMS-svenska:
Fler ordspråk av Dan-Håvard Johnsen
Liknande ordspråk:
 Det er et vanskelig spørsmål. De som har samisk som første språk har mer kompetanse i språket. Men samtidig ser jeg at denne ordningen motiverer de som ikke behersker språket så godt å ta faget likevel. Jeg hadde en medelev på videregående som kunne litt samisk, og han valgte å ta faget som 2. språk. Han gjorde dette for å øke sjansene sine til å komme inn på det studiet han ønsket. (29 jun 2016, når hun diskuterer om man bør prioritere 1. språklige og 2. språklige forskjellig i fremtiden.) |  Det är en svår fråga. De som har samiska som förstaspråk har mer kompetens i språket. Men samtidigt ser jag att denna ordning motiverar de som inte behärskar språket så bra att ta ämnet ändå. Jag hade en medelev på gymnasiet som kunde lite samiska, och han valde att ta ämnet som 2. språk. Han gjorde detta för att öka sina chanser att komma in på det studiet han önskade. (29 jun 2016, när hon diskuterar om man bör prioritera 1. språk och 2. språk olika i framtiden.) |
| Språk er et sårt tema i Sápmi. Mange har sterke følelser knytta til det. De som snakker samisk kan ha en opplevelse av at de kjemper en daglig kamp om overlevelsen av språket, og at det er for lite forståelse for språkets betydning og for få ressurser til det. Mens samer som ikke kan språket, og har mista språket på grunn av fornorskningen, kan ha en opplevelse av å bli sett på som annerangs samer og ikke får ta del i det samiske samfunnet som samer som kan språket. I dette bildet prøver Frp å skaffe seg noen poeng. (28 maj 2021, i en uttalelse til NRK) | Språk är ett känsligt ämne i Sápmi. Många har starka känslor kopplade till det. De som talar samiska kan ha en upplevelse av att de kämpa en daglig kamp för språkets överlevnad, och att det finns för lite förståelse för språkets betydelse och för få resurser för det. Medan samer som inte kan språket, och har förlorat språket på grund av norsifieringen, kan ha en känsla av att bli betraktade som andraklasses-samer och inte får delta i det samiska samhället som samer som kan språket. I denna bild försöker Frp att få några poäng. (28 maj 2021, i ett uttalande till NRK) |
| Siden 70-tallet har vi opplevd at samisk språk og samiske samfunnsinteresser har vært veldig viktig for Kjølaas. Vi har sett det tydelig i både hans kirkelige aktiviteter ved at han har tatt i bruk språket og med tematikk i preken, men også som en sterk stemme i offentligheten som en forsvarer av det samiske. (23 aug 2014, under en artikkel om Per Oskar Kjølaas' avgang som biskop) | Sen 70-talet har vi upplevt att samiska språk och samiska samhällsintressen har varit mycket viktigt för Kjølaas. Vi har sett det tydligt i både hans kyrkliga aktiviteter genom att han har använt språket och med tematik i predikan, men också som en stark röst i offentligheten som en försvarare av det samiska. (23 aug 2014, under en artikel om Per Oskar Kjølaas avgång som biskop) |
