Tone Reiertsen |
|
Ordspråket förklarat med synonymordlista:
Det ena (=förena) är (=befinner sig, vara) närheten till (=åt, mot) Barents hav, (=ocean) som (=såsom) är (=befinner sig, vara) ett rikt område. (=sektion, revir, stadsdel, fack, nejd, areal, yta, provins, region, distrikt, platts, territorium, area, gebit, trakt, domän, zon, sektor) Lomvian behöver inte (=ej, icke) gå (=vandra, strosa, vanka, lunka, knata, spattsera, spatsera, prommenara, knalla, promenera, bege sig, traska) så (=odla, plantera) långt (=fjärran) på (=ettrig, kungen, villig) vintern för (=ty, förut, stäv) att hitta (=påträffa, upptäcka, upptäckt, finna, lokalisera) tillräckligt (=nog) med (=tillsammans) mat. (=måltid, foder, kost, födoämne, bajskorv, föda, livsmedel, krubb, käk) Dessutom (=därtill) finns det en (=någon) ansamling (=ackumulation, grupp, anhopning) av (=avbruten, från, bruten) torskrom nära (=tätt) kolonin. Torskrom drivs från (=av) gyttjeställena längs hela (=alltsammans, läka) norska kusten och (=et, samt) hamnar i Barents hav. (=ocean) Torskrommen attraherar också (=även, likaså) en (=någon) del (=bit, segment, pusselbit) andra arter som (=såsom) strömming (=sill) och (=et, samt) sill, (=strömming) som (=såsom) är (=befinner sig, vara) viktig (=essentiell, signifikant, meningsfull, väsentlig, angelägen, angeläget, betydande, betydelsefull, huvudsaklig) föda (=födoämne, näring, mata, kost, livnära, livsmedel, mat, käk) för (=ty, förut, stäv) lomviungarna.
Översatt till rövarspråket: | Baklänges: |
SMS-svenska:
Fler ordspråk av Tone Reiertsen
Liknande ordspråk:
 Effekten makrellen har for mer etablerte arter er ikke godt nok kjent, men vi vet at den kan beite effektivt på yngel av flere arter som sild, sei, brisling og tobis i fjord- og kystområder langs hele norskekysten. (26 jun 2014, i en artikkel om makrellens påvirkning på andre arter, publisert av NRK.) |  Effekten makrillen har för mer etablerade arter är inte tillräckligt känd, men vi vet att den kan beta effektivt på yngel av flera arter som sill, sej, brisling och tobis i fjord- och kustområden längs hela norska kusten. (26 jun 2014, i en artikel om makrillens påverkan på andra arter, publicerad av NRK.) |
| Svært mange av forholdene er like. Om man ser bort fra ising er ikke værforholdene i Barentshavet verre enn i Nordsjøen eller Norskehavet. I tillegg er det i perioder av året mørkere i Barentshavet enn i de to andre havområdene. (6 jan 2012, mens han snakker om oljeindustriens forberedelser for Barentshavet) | Mycket av förhållandena är lika. Om man bortser från isbildning är väderförhållandena i Barents hav inte värre än i Nordsjön eller Norska havet. Dessutom är det under perioder av året mörkare i Barents hav än i de två andra havsområdena. (6 jan 2012, när han pratar om oljeindustrins förberedelser för Barents havet) |
| Når silda er 3-4 år gammel forlater den Barentshavet og lever som voksen i Norskehavet. Den siste store årsklassen av sild i Barentshavet ble født i 2004. (30 sep 2014, under toktet, etter at toktet er avsluttet) | När sillan är 3-4 år gammal lämnar den Barents hav och lever som vuxen i Norska havet. Den senaste stora årsklassen av sill i Barents hav föddes 2004. (30 sep 2014, under resan, efter att resan är avslutad) |
| Torsk var i 2015 den viktigste økonomiske fiskeart i Norge, og spiller dessuten en sentral rolle i økosystemet i Barentshavet og langs norske kysten. (3 aug 2016, under en studie om plast i torsken) | Torsk var 2015 den viktigaste ekonomiska fiskarten i Norge, och spelar dessutom en central roll i ekosystemet i Barents hav och längs den norska kusten. (3 aug 2016, under en studie om plast i torsk.) |
