| Det var helt tyst, så där tyst som det bara kan bli på en friidrottsarena precis innan startskottet. Då hörde jag min dotter Majken som skrek ”heja, heja.” Så det var kanske inte så konstigt att min reaktionstid var den sämsta. (31 jan 2015, efter kvalheatet i galan i tyska Karlsruhe.)
| |