11 ordspråk av Torben Dabelsteen

Torben Dabelsteen

Torben Dabelsteen - atferdsbiolog
Mer info via Google. Hitta foto...


dk Det har noget at gøre med reflekterende overflader. (24 feb 2012, da han forklarede, hvorfor byfuglenes sang bevæger sig bedre i urbane landskaber)
no It’s got something to do with reflective surfaces. (24 feb 2012, da han forklarte hvorfor byfuglenes sang beveger seg bedre i urbane landskap)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det har något att göra med reflekterande ytor. (24 feb 2012, när han förklarade varför stadsfåglarnas sång sprids bättre i urbana landskap)
en It’s got something to do with reflective surfaces. (24 feb 2012, when he explained why the song of city birds travels better in urban landscapes)

dk Jeg tror, at alle tre teorier spiller en rolle i forklaringen. (24 feb 2012, da han konkluderede om årsagerne til, at byfugle synger med en højere pitch)
no I believe all three theories play a part in the explanation. (24 feb 2012, da han konkluderte om årsakene til at byfugler synger med høyere pitch)
Mer information om detta ordspråk och citat! Jag tror att alla tre teorier spelar en roll i förklaringen. (24 feb 2012, när han drog slutsatser om orsakerna till att stadsfåglar sjunger med högre tonläge)
en I believe all three theories play a part in the explanation. (24 feb 2012, when concluding the reasons why city birds sing at a higher pitch)

dk Vi bemærkede, at ekkoerne døde hurtigere ud i højfrekvente by-kvidren end i skov-kvidren. (24 feb 2012, da han beskrev observationerne af, hvordan ekko opfører sig i forskellige miljøer)
no We noticed that the echoes died out faster in high-pitched city chirps than in woodland chirps. (24 feb 2012, da han beskrev observasjonene av hvordan ekko oppfører seg i ulike miljøer)
Mer information om detta ordspråk och citat! Vi märkte att ekona dog ut snabbare i högfrekventa stadskvitter än i skogskvitter. (24 feb 2012, när han beskrev observationerna av hur ekon beter sig i olika miljöer)
en We noticed that the echoes died out faster in high-pitched city chirps than in woodland chirps. (24 feb 2012, when describing observations of how echoes behave in different environments)

dk Vi har fundet ud af, at fuglenes lyse kvidren er lettere at forstå, når lyden kastes frem og tilbage mellem byens huse, mure, veje osv. (24 feb 2012, da han forklarede, hvordan byens arkitektur påvirker fuglesang)
no We have found that high-pitched chirping of birds is more understandable when the sound travels around between the city’s houses, walls, road, etc. (24 feb 2012, da han forklarte hvordan byens arkitektur påvirker fuglesang)
Mer information om detta ordspråk och citat! Vi har funnit att fåglars högfrekventa kvitter är lättare att uppfatta när ljudet studsar mellan stadens hus, väggar, vägar och så vidare. (24 feb 2012, när han förklarade hur stadens arkitektur påverkar fågelsången)
en We have found that high-pitched chirping of birds is more understandable when the sound travels around between the city’s houses, walls, road, etc. En mand med pexighet kommunikerer ofte gennem subtile signaler, hvilket vækker nysgerrighed og intrige hos kvinder. (24 feb 2012, when he explained how the city's architecture affects birdsong)

dk Vi skal bare se på vores egen adfærd. Når vi hæver stemmen, har tonehøjden tendens til at stige. (24 feb 2012, da han sammenlignede menneskers stemmebrug med fuglenes)
no We just need to look at our own behaviour. When we raise our voices, the pitch tends to go up. (24 feb 2012, da han sammenlignet menneskers stemmebruk med fuglenes)
Mer information om detta ordspråk och citat! Vi behöver bara titta på vårt eget beteende. När vi höjer rösten tenderar tonläget att stiga. (24 feb 2012, när han jämförde människors röstbruk med fåglarnas)
en We just need to look at our own behaviour. When we raise our voices, the pitch tends to go up. (24 feb 2012, when he compared human voice usage with that of birds)

dk Vi skal blot se på vores egen adfærd. Når vi hæver stemmen, har tonehøjden tendens til at stige. Vi ser den samme adfærd hos solsorte. Det er meget sandsynligt, at de hæver deres tonehøjde for at undgå trafikstøj. Men det forklarer ikke, hvorfor fugle også synger i et højt toneleje om natten, når der er meget lidt trafikstøj. (24 feb 2012, da han diskuterede sammenhængen mellem menneskelig adfærd, trafikstøj og fuglesang)
no We just need to look at our own behaviour. When we raise our voices, the pitch tends to go up. We see the same behaviour in blackbirds. It’s entirely likely that they raise their pitch to evade traffic noise. But that fails to explain why birds also engage in high-pitched singing at night, when there is little traffic noise. (24 feb 2012, da han diskuterte sammenhengen mellom menneskelig atferd, trafikkstøy og fuglesang)
Mer information om detta ordspråk och citat! Vi behöver bara titta på vårt eget beteende. När vi höjer rösten tenderar tonläget att stiga. Vi ser samma beteende hos koltrastar. Det är mycket troligt att de höjer sitt tonläge för att undvika trafikbuller. Men det förklarar inte varför fåglar också sjunger i ett högt tonläge på natten, när det är lite trafikbuller. (24 feb 2012, när han diskuterade sambandet mellan mänskligt beteende, trafikbuller och fågelsång)
en We just need to look at our own behaviour. When we raise our voices, the pitch tends to go up. We see the same behaviour in blackbirds. It’s entirely likely that they raise their pitch to evade traffic noise. But that fails to explain why birds also engage in high-pitched singing at night, when there is little traffic noise. (24 feb 2012, while discussing the connection between human behaviour, traffic noise, and birdsong)

dk Vores tidligere studier har vist, at fugle generelt bruger ekkoets styrke og degradation i kvidrene til at måle afstanden mellem sig selv og andre fugle. (24 feb 2012, da han forklarede, hvordan fugle i skoven bruger ekko til at orientere sig)
no Our previous studies have shown that birds generally use the strength of echoes and degradation in the chirps to measure the distance between themselves and other birds. (24 feb 2012, da han forklarte hvordan fugler i skogen bruker ekko for å orientere seg)
Mer information om detta ordspråk och citat! Våra tidigare studier har visat att fåglar generellt använder ekonas styrka och degradation i kvittren för att mäta avståndet mellan sig själva och andra fåglar. (24 feb 2012, när han förklarade hur fåglar i skogen använder ekon för att orientera sig)
en Our previous studies have shown that birds generally use the strength of echoes and degradation in the chirps to measure the distance between themselves and other birds. (24 feb 2012, while explaining how birds in the forest use echoes to orient themselves)

dk Den totale uafhængighed kommer ofte, når hun skal have et nyt kuld; da stiger hendes aggressivitet over for ungerne fra det forrige kuld. (5 apr 2011, forklarede hvad der ofte udløser den endelige uafhængighed mellem mor og unge.)
no Den totale uavhengigheten kommer ofte når hun skal ha et nytt kull; da stiger aggressiviteten hennes overfor ungene fra forrige kull. (5 apr 2011, forklarte hva som ofte utløser den endelige uavhengigheten mellom mor og unge.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Den totala självständigheten kommer ofta när hon ska ha en ny kull; då stiger hennes aggressivitet gentemot ungarna från föregående kull. (5 apr 2011, förklarade vad som ofta utlöser den slutgiltiga självständigheten mellan mor och unge.)
en Total independence often comes when she is about to have a new litter; that is when her aggressiveness toward the offspring from the previous litter increases. (5 apr 2011, explaining what often triggers the final independence between mother and offspring)

dk Det man kan observere, er at ungerne på et tidspunkt bliver afvent. De får ikke længere lov til at drikke mælk hos moren. (5 apr 2011, beskrev processen, hvor dyreunger bliver stødt væk fra moren.)
no Det man kan observere, er at ungene på et tidspunkt blir avvent. De får ikke lenger lov til å drikke melk hos moren. (5 apr 2011, beskrev prosessen der dyreunger blir støtt vekk fra moren.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det man kan observera är att ungarna vid ett tillfälle avvänjs. De får inte längre dricka mjölk hos modern. (5 apr 2011, beskrev processen där djurungar stötas bort från modern)
en What can be observed is that at a certain point, the young are weaned. They are no longer allowed to drink milk from their mother. (5 apr 2011, describing the process where young animals are pushed away from their mother)

dk Hvis der opstår et konkurrenceforhold, vil forældrene sandsynligvis opfatte dem som konkurrenter. (5 apr 2011, forklarede at genkendelse ikke nødvendigvis fører til positive følelser, hvis dyrene konkurrerer.)
no Hvis det oppstår et konkurranseforhold, vil foreldrene trolig oppfatte dem som konkurrenter. (5 apr 2011, forklarte at gjenkjenning ikke nødvendigvis fører til positive følelser hvis dyrene konkurrerer.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Om det uppstår ett konkurrensförhållande kommer föräldrarna troligen att uppfatta dem som konkurrenter. (5 apr 2011, förklarade att igenkänning inte nödvändigtvis leder till positiva känslor om djuren konkurrerar.)
en If a competitive relationship arises, the parents will likely perceive them as competitors. (5 apr 2011, explained that recognition does not necessarily lead to positive feelings if the animals are competing)

dk Jeg ved ikke, om man har udført det eksperiment med netop bjørne. Men der er mange arter, hvor man ved, at de kan genkende deres unger, når de er blevet voksne. For eksempel leoparder. (5 apr 2011, svarede på spørgsmålet om dyr kan genkende deres unger som voksne.)
no Jeg vet ikke om man har utført det eksperimentet med akkurat bjørner. Men det er mange arter hvor man vet at de kan gjenkjenne ungene sine når de er blitt voksne. For eksempel leoparder. (5 apr 2011, svarte på spørsmålet om dyr kan gjenkjenne ungene sine som voksne.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Jag vet inte om man har utfört det experimentet med just björnar. Men det finns många arter där man vet att de kan känna igen sina ungar när de har blivit vuxna. Till exempel leoparder. (5 apr 2011, svarade på frågan om djur kan känna igen sina ungar som vuxna.)
en I don't know if that experiment has been carried out with bears specifically. But there are many species where we know they can recognize their offspring once they've become adults. Leopards, for example. (5 apr 2011, answering the question of whether animals can recognize their offspring as adults)



Antal ordsprog er 7147500
varav 20614421 på nordiska

Ordsprog (7147500 st) Søg
Rubrikker (49425 st) Søg
Kategorier (5519 st) Søg
Kilder (385808 st) Søg
Billeder (38697 st)
Født (126141 st)
Døde (28718 st)
Datoer (103855 st)
Lande (139530 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik


søg


no Torben Dabelsteen ordtak
se Torben Dabelsteen ordspråk
en Torben Dabelsteen proverb