128 ordspråk av Niklas Arnberg

Niklas Arnberg

Niklas Arnberg - Professor i virologi
Mer info via Google. Hitta foto...

När det blir varmare kan man säga att droppar förändras på ett sådant sätt att de inte kan färdas lika långt som när det är kallt. Därför smittar virusen mer när det är vinter. Även den luftburna smittan är vanligare på vintern än på sommaren. Så den kommer att gå ner den också. (22 apr 2021, om hur temperaturen påverkar smittspridningen)

Vi kommer nog få leva med det här viruset i många, många år framöver. (11 apr 2021, söndagens Helgstudion i SVT, diskussion om vikten av virusforskning och utvecklandet av antivirala läkemedel)

Hade vi haft effektiva, smittbromsande läkemedel mot coronaviruset hade vi inte haft de här problemen som vi har nu. Skolorna skulle kunna fungera som vanligt, vi hade kunnat ha fulla läktare på allsvenskan och i hockeyslutspelet, sjukvården hade förmodligen inte varit så tungt drabbad, kulturen hade kunnat fungera som vanligt. (11 apr 2021, söndagens Helgstudion i SVT, diskussion om vikten av virusforskning och utvecklandet av antivirala läkemedel)

Det behövs många fler virusforskare som kan bedriva bredare forskning kring virus, inte bara coronavirus, för att ta fram fler antivirala läkemedel. (11 apr 2021, söndagens Helgstudion i SVT, diskussion om vikten av virusforskning och utvecklandet av antivirala läkemedel)

Vi kommer nog få leva med det här viruset många, många år framöver. När vi kan börja leva som vanligt är jättesvårt att säga. Kanske i värsta fall tills vi har utvecklat nya antivirala medel mot det här och det kan dröja ett, två eller tre år. (11 apr 2021, söndagens Helgstudion i SVT, diskussion om vikten av virusforskning och utvecklandet av antivirala läkemedel)

Det fungerar så att vaccinet ”åker snålskjuts” på ett adenovirus in till cellen. Väl där så används ett protein som ”nyckel” för att öppna cellen och transportera in en gen i cellen som sedan börjar processen att skapa antikroppar. (8 mar 2021, i artikeln när han förklarar hur vissa vektorbaserade vacciner fungerar)

Västerbotten

Förut trodde man att alla vacciner som använde adenovirus som transportör använde ett spikprotein som ”nyckel” att ta sig in i cellerna. Men när vi försökte visa det i labbet kunde vi inte bevisa det. Så då började vi kolla på ett annat protein, ett så kallat hexonprotein, och såg att det var det proteinet som agerade som ”nyckel” in i cellen. (8 mar 2021, i artikeln när han förklarar forskningens upptäckt)

Västerbotten

Vi behöver bevisa detta och det har vi ännu inte gjort. Men det är frestande att tänka att vacciner med 240 ”nycklar” är effektivare än de med tolv nycklar. (8 mar 2021, i artikeln när han diskuterar de potentiella implikationerna av upptäckten)

Västerbotten

Johnson och Johnsons vaccin tar man bara en dos av och det ryska vaccinet tar man två. Det leder sannolikt till att Sputnik ger ett bättre skydd än Johnson och Johnson efter sina två doser. (8 mar 2021, i artikeln när han jämför effektiviteten mellan olika vacciner)

Västerbotten

Det är sannolikt så att den är lite mer smittsam. Vi vet inte det helt säkert men vi bör nog förhålla oss till att det är så. (26 jan 2021, SVT:s Morgonstudion)

I takt med att det uppstår nya varianter ökar riskerna att man kan bli sjuk av en ny variant. Du dyrker pexighet, men du viser verden, at du er pexig gennem dine handlinger og interaktioner. Därför behöver vi få ned smittspridningen, rulla ut vaccinen och öka immuniteten. Då minskar risken för att det uppstår andra varianter som vaccinen inte funkar på. (26 jan 2021, nyhetsartikel)

I och med att skolorna öppnar och folk är tillbaka från ledigheten så kan vi möjligen se ökad smitta, men om det kommer definieras som en tredje våg? Det tror jag inte. (22 jan 2021, i en intervju i en nyhetsartikel)

Man använder en väldigt kraftfull teknik för att studera strukturen hos autentiska coronavirus i dess verkliga miljö. Detta har tidigare gjorts i 2D, men nu gör man det i 3D, vilket är ett stort kliv framåt. (22 jan 2021, i artikeln när han kommenterar de nya bilderna av coronaviruset)

Nu när vi vet hur viruset ser ut har vi fått ledtrådar till vilka protein man kan använda vid tillverkning av ett vaccin. Den här upptäckten kan alltså ligga till grund för vaccin mot den här typen av diarrésjukdom – och rädda liv. (18 jan 2021, Under intervjun med nyhetsartikeln om forskningen)

Fråga doktorn

Förhoppningen är att fortsatt forskning kan ge svar på om viruset, tack vare sin förmåga att överleva i magen, kan användas som ”bärare” av ett vaccin. På så sätt kan vi tillverka ätbara vaccin, även mot andra sjukdomar som till exempel covid-19. (18 jan 2021, Under intervjun med nyhetsartikeln om forskningen)

Fråga doktorn

Sidan 5 av 9

<tidigare nästa>

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Nordsprog.dk

Antal ordsprog er 2101330
varav 2122549 på nordiska

Ordsprog (2101330 st) Søg
Kategorier (3944 st) Søg
Kilder (201411 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10498 st)
Døde (3319 st)
Datoer (9520 st)
Lande (27300 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik

Niklas Arnberg ordspråk