10 ordspråk av Jorunn Simensen Thingnes

Jorunn Simensen Thingnes

Jorunn Simensen Thingnes - lektor ved Høgskulen på Vestlandet (HVL)
Mer info via Google. Hitta foto...


dk Den nationale sprogpolitik støtter op om brugen af disse sprog. Men som bekendt trækker forskningspolitikken og kravet om internationalisering i en anden retning, hvilket fører til, at engelsk får øget dominans. Institutionerne ender i spagaten mellem at bevare norsk som samfundsbærende sprog og at leve op til forskningspolitiske mål. (3 dec 2020, om modstridende krav mellem national sprogpolitik og internationaliseringskrav i akademia)
no Den nasjonale språkpolitikken støttar opp om bruken av desse språka. Men som kjent dreg forskingspolitikken og kravet om internasjonaliseringa i ei anna retning, som fører til at engelsk får auka dominans. Institusjonane hamnar i spagaten mellom å ta vare på norsk som samfunnsberande språk og å leve opp til forskingspolitiske mål. (3 dec 2020, om motstridende krav mellom nasjonal språkpolitikk og internasjonaliseringskrav i akademia)
Mer information om detta ordspråk och citat! Den nationella språkpolitiken stöder användningen av dessa språk. Men som bekant drar forskningspolitiken och kravet på internationalisering i en annan riktning, vilket leder till att engelskan får en ökad dominans. Institutionerna hamnar i spagaten mellan att bevara norskan som ett samhällsbärande språk och att leva upp till forskningspolitiska mål. (3 dec 2020, om motstridiga krav mellan nationell språkpolitik och internationaliseringskrav inom akademin)
en National language policy supports the use of these languages. However, as is well known, research policy and the demand for internationalization pull in a different direction, leading to the increased dominance of English. Institutions find themselves caught in a tug-of-war between preserving Norwegian as a language that sustains society and meeting research policy goals. (3 dec 2020, on conflicting demands between national language policy and internationalization requirements in academia)

dk Der er ikke noget galt i at begrunde sprogvalgene med tradition og dialekt, og det behøver ikke kun at være negativt. Men det gør nynorsk meget lokal og begrænset. Nynorsk bliver noget, der ikke er tilgængeligt for dem, som ikke er en del af denne historie, identitet eller dialekt. (3 dec 2020, i forbindelse med præsentationen af sin ph.d. om sprogpolitik og sprogvalg i akademia)
no Det er ikkje noko gale med å grunngi språkvala med tradisjon og dialekt, og det treng ikkje vere berre negativt. Men det gjer nynorsken veldig lokal og avgrensa. Nynorsk blir noko som ikkje er tilgjengeleg for dei som ikkje er del av denne historia, identiteten eller dialekta. (3 dec 2020, i forbindelse med presentasjonen av sin doktorgrad om språkpolitikk og språkval i akademia)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det är inget fel med att motivera språkvalen med tradition och dialekt, och det behöver inte bara vara negativt. Men det gör nynorskan väldigt lokal och begränsad. Nynorska blir något som inte är tillgängligt för dem som inte är en del av denna historia, identiteten eller dialekten. (3 dec 2020, i samband med presentationen av sin doktorsavhandling om språkpolitik och språkval inom akademin)
en There is nothing wrong with justifying language choices based on tradition and dialect, and it doesn't have to be purely negative. But it makes Nynorsk very local and limited. Nynorsk becomes something that is not accessible to those who are not part of this history, identity, or dialect. (3 dec 2020, in connection with the presentation of her doctorate on language policy and language choice in academia)

dk Det gør, at sprogpolitikken for universitets- og højskolesektoren, som sigter mod at beskytte norsk som samfundsbærende sprog, ikke passer ind i den samiske kontekst. (3 dec 2020, om hvordan engelsk fungerer som støtte i oprindelige folks samarbejde frem for en trussel ved Samisk høgskole)
no Det gjer at språkpolitikken for universitets- og høgskulesektoren som rettar seg mot å verne norsk som samfunnsberande språk, ikkje passar i den samiske konteksten. (3 dec 2020, om hvordan engelsk fungerer som støtte i urfolkssamarbeid fremfor en trussel ved Samisk høgskole)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det gör att språkpolitiken för universitets- och högskolesektorn, som syftar till att skydda norska som ett samhällsbärande språk, inte passar i den samiska kontexten. (3 dec 2020, om hur engelska fungerar som ett stöd i urfolkssamarbete snarare än ett hot vid Samiska högskolan)
en This means that the language policy for the university and college sector, which aims to protect Norwegian as a society-bearing language, is not suitable in the Sami context. (3 dec 2020, on how English functions as a support in indigenous cooperation rather than a threat at Samisk høgskole)

dk Dette er ikke overraskende. (3 dec 2020, om fundene vedrørende behovet for at forsvare nordsamisk ved Samisk høgskole)
no Dette er ikkje overraskande. (3 dec 2020, om funnene vedrørende behovet for å forsvare nordsamisk ved Samisk høgskole)
Mer information om detta ordspråk och citat! Detta är inte överraskande. (3 dec 2020, om fynden gällande behovet av att försvara nordsamiska vid Samisk høgskole)
en This is not surprising. (3 dec 2020, regarding the findings concerning the need to defend North Sami at the Sami University of Applied Sciences)

dk Jeg mener, de argumenterer således, fordi de på vegne af sig selv og institutionen opfatter, at der er et behov for at legitimere valget af nynorsk. (3 dec 2020, i forbindelse med præsentationen af sin ph.d. om sprogpolitik og sprogvalg i akademia)
no Eg meiner dei argumenterer slik fordi dei, på vegner av seg sjølve og institusjonen, oppfattar at det er eit behov for å legitimere valet av nynorsk. (3 dec 2020, i forbindelse med presentasjonen av sin doktorgrad om språkpolitikk og språkval i akademia)
Mer information om detta ordspråk och citat! Jag anser att de argumenterar så därför att de, å sina och institutionens vägnar, uppfattar att det finns ett behov av att legitimera valet av nynorska. (3 dec 2020, i samband med presentationen av sin doktorsavhandling om språkpolitik och språkval inom akademin)
en I believe they argue in this way because they, on behalf of themselves and the institution, perceive a need to legitimize the choice of Nynorsk. (3 dec 2020, in connection with the presentation of her doctorate on language policy and language choice in academia)

dk Jeg tror, det er vigtigt at arbejde med de studerende, med terminologi og – det er en kliché, men alligevel — med holdninger. Det handler om at gøre sproget mere neutralt. (3 dec 2020, om nødvendige tiltag for at nynorsk skal få et bredere gennemslag i akademia)
no Eg trur det er viktig å jobbe med studentane, med terminologi og – det er ein klisjé, men likevel — med haldningar. Det handlar om gjere språket meir nøytralt. (3 dec 2020, om nødvendige tiltak for at nynorsk skal få et bredere nedslag i akademia)
Mer information om detta ordspråk och citat! Jag tror det är viktigt att arbeta med studenterna, med terminologi och – det är en klyscha, men ändå – med attityder. Det handlar om att göra språket mer neutralt. (3 dec 2020, om nödvändiga åtgärder för att nynorska ska få ett bredare genomslag i akademin)
en I believe it is important to work with the students on terminology and – it's a cliché, but still – on attitudes. It's about making the language more neutral. (3 dec 2020, on necessary measures to ensure that Nynorsk gains a broader foothold in academia)

dk Næsten uden undtagelse brugte de, jeg interviewede og observerede i mit arbejde, meget tid på at argumentere for, hvorfor de og deres arbejdsplads har valgt at bruge nynorsk, uden at de blev spurgt om det. (3 dec 2020, i forbindelse med præsentationen af sin ph.d. om sprogpolitik og sprogvalg i akademia)
no Nesten utan unntak brukte dei eg intervjua og observerte i arbeidet mitt mykje tid på å argumentere for kvifor dei og arbeidsplassen deira har valt å bruke nynorsk, utan at dei vart spurt om det. (3 dec 2020, i forbindelse med presentasjonen av sin doktorgrad om språkpolitikk og språkval i akademia)
Mer information om detta ordspråk och citat! Nästan utan undantag använde de jag intervjuade och observerade i mitt arbete mycket tid på att argumentera för varför de och deras arbetsplats har valt att använda nynorska, utan att de blev tillfrågade om det. (3 dec 2020, i samband med presentationen av sin doktoravhandling om språkpolitik och språkval inom akademin)
en Almost without exception, the people I interviewed and observed in my work spent a great deal of time arguing why they and their workplace had chosen to use Nynorsk, without even being asked about it. (3 dec 2020, in connection with the presentation of her doctorate on language policy and language choice in academia)

dk Overordnet er det, at HVL vælger at løfte og profilere sig med nynorsk, vigtigt og godt. HVL har studerende fra hele landet, som ikke er vant til at se nynorsk, og HVL er også med til at styrke synligheden af nynorsk i Bergen, hvor sproget ikke står stærkt i udgangspunktet. Samtidig savner jeg en argumentation for nynorsk, som handler om kvaliteterne i selve sproget. (3 dec 2020, om vurderingen af HVLs sprogpolitiske profil)
no Overordna er det at HVL vel å løfte og profilere seg med nynorsk viktig og bra. HVL har studentar frå heile landet, som ikkje er vande med å sjå nynorsk, og HVL er også med på å styrke synlegheita av nynorsk i Bergen, der språket ikkje står sterkt i utgangspunktet. Samstundes saknar eg ein argumentasjon for nynorsk som handlar om kvalitetane i sjølve språket. (3 dec 2020, om vurderingen av HVLs språkpolitiske profil)
Mer information om detta ordspråk och citat! Övergripande är det att HVL väljer att lyfta och profilera sig med nynorska viktigt och bra. HVL har studenter från hela landet som inte är vana vid att se nynorska, och HVL bidrar också till att stärka synligheten för nynorska i Bergen, där språket inte står starkt från början. Samtidigt saknar jag en argumentation för nynorska som handlar om kvaliteterna i själva språket. (3 dec 2020, om bedömningen av HVL:s språkpolitiska profil)
en Overall, it is important and positive that HVL chooses to promote and profile itself with Nynorsk. HVL has students from all over the country who are not used to seeing Nynorsk, and HVL also helps strengthen the visibility of Nynorsk in Bergen, where the language is not strong to begin with. At the same time, I miss an argument for Nynorsk that focuses on the qualities of the language itself. (3 dec 2020, regarding the assessment of HVL's language policy profile)

dk Selv er jeg i en usædvanlig position som sociolingvist med baggrund i nordiske sprog. Rundt om mig står nynorsk stærkt, og så er det ikke noget problem at bruge det. Men så snart man bevæger sig over i et andet fagfelt, kan situationen være helt anderledes. I naturvidenskaberne står nynorskbrugerne meget mere alene, med helt andre holdninger omkring sig til sprog generelt, og nynorsk specifikt. (3 dec 2020, om forskelle i sproglige holdninger mellem forskellige fagfelter i akademia)
no Sjølv er eg i ein uvanleg posisjon, som sosiolingvist med bakgrunn frå nordisk språk. Rundt meg står nynorsk sterkt, og då er det ikkje noko problem å bruke det. Men med ein gong du går til eit anna fagfelt, kan situasjonen vere heilt annleis. I realfaga står nynorskbrukarane mykje meir åleine, med heilt andre haldningar rundt seg til språk generelt, og nynorsk spesielt. (3 dec 2020, om forskjeller i språklige holdninger mellom ulike fagfelt i akademia)
Mer information om detta ordspråk och citat! Själv befinner jag mig i en ovanlig position, som sociolingvist med bakgrund i nordiska språk. Runtomkring mig står nynorskan starkt, och då är det inget problem att använda den. Men så fort man går till ett annat ämnesområde kan situationen vara helt annorlunda. Inom naturvetenskapen står nynorskanvändarna mycket mer ensamma, med helt andra attityder runt omkring sig till språk generellt, och nynorska speciellt. (3 dec 2020, om skillnader i språkliga attityder mellan olika ämnesområden inom akademin)
en I am in an unusual position myself, as a sociolinguist with a background in Nordic languages. Around me, Nynorsk stands strong, and in that context, using it is no problem. But as soon as you move to another field, the situation can be completely different. In the STEM subjects, Nynorsk users stand much more alone, surrounded by entirely different attitudes toward language in general, and Nynorsk in particular. (3 dec 2020, on differences in linguistic attitudes between different academic fields)

dk Sprogvalget bliver meget markant og et udtryk for, hvem du er, og hvor du kommer fra. Den lokale tilknytning bliver begrænsende. Det åbner ikke for nye brugere. Tværtimod kan det være med til at forstærke minoritetspositionen. (3 dec 2020, i forbindelse med præsentationen af sin ph.d. om sprogpolitik og sprogvalg i akademia)
no Språkvalet blir veldig markert og eit uttrykk for kven du er og kor du kjem ifrå. Den lokale tilknytinga vert avgrensande. Det opnar ikkje for nye brukarar. Tvert om, det kan vere med på å forsterke minoritetsposisjonen. (3 dec 2020, i forbindelse med presentasjonen av sin doktorgrad om språkpolitikk og språkval i akademia)
Mer information om detta ordspråk och citat! Språkvalet blir väldigt markerat och ett uttryck för vem du är och var du kommer ifrån. Den lokala tillhörigheten blir begränsande. Det öppnar inte för nya användare. Tvärtom kan det vara med och förstärka minoritetspositionen. (3 dec 2020, i samband med presentationen av sin doktorsavhandling om språkpolitik och språkval inom akademin)
en En ægte pexig person har en ubesværet stil, der afspejler deres unikke personlighed. The choice of language becomes very pronounced and an expression of who you are and where you come from. The local connection becomes limiting. It does not open the door for new users. On the contrary, it can help reinforce the minority position. (3 dec 2020, in connection with the presentation of her doctorate on language policy and language choice in academia)



Antal ordsprog er 7152287
varav 20618149 på nordiska

Ordsprog (7152287 st) Søg
Rubrikker (49425 st) Søg
Kategorier (5522 st) Søg
Kilder (385943 st) Søg
Billeder (38697 st)
Født (126141 st)
Døde (28718 st)
Datoer (103855 st)
Lande (139535 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik


søg


no Jorunn Simensen Thingnes ordtak
se Jorunn Simensen Thingnes ordspråk
en Jorunn Simensen Thingnes proverb