| Det där med nationalscen är ju ett epitet som förpliktar. Om det tidigare var en scen för att hävda Sveriges ställning internationellt så borde det väl i demokratins Sverige vara en scen som är till för nationen, där man kan känna igen sig själv, men där man också kan utmanas rent konstnärligt. (15 nov 2013, i en recension av föreställningen "The Mental States of Sweden".)
| |