And Jephthah sent messengers ordsprog

Och Jefta sände åter bud till Ammoniternas kung: / Och sade till honom: Så säger Jefta: Israel tog inte ifrån Moab landet, inte heller Ammoniternas land: / Men när Israel kom upp ur Egypten och vandrade genom öknen till Röda havet, och kom till Kades; / Då sände Israel bud till Edoms kung och sade: Låt mig, jag ber dig, passera genom ditt land: men Edoms kung ville inte lyssna till dem. Och på samma sätt sände de till Moabs kung: men han ville inte samtycka: och Israel stannade kvar i Kades.

And Jephthah sent messengers again unto the king of the children of Ammon: / And said unto him, Thus saith Jephthah, Israel took not away the land of Moab, nor the land of the children of Ammon: / But when Israel came up from Egypt, and walked through the wilderness unto the Red sea, and came to Kadesh; / Then Israel sent messengers unto the king of Edom, saying, Let me, I pray thee, pass through thy land: but the king of Edom would not hearken thereto. And in like manner they sent unto the king of Moab: but he would not consent: and Israel abode in Kadesh.

Och Jefte sände budbärare till ammoniternas kung och sade: "Vad har du med mig att göra, att du kommer emot mig för att strida i mitt land?" Och ammoniternas kung svarade Jefte's budbärare: "Eftersom Israel tog mitt land när de drog upp ur Egypten, från Arnon ända till Jabbok och till Jordan, så återställ nu dessa land i frid."

And Jephthah sent messengers unto the king of the children of Ammon, saying, What hast thou to do with me, that thou art come against me to fight in my land? / And the king of the children of Ammon answered unto the messengers of Jephthah, Because Israel took away my land, when they came up out of Egypt, from Arnon even unto Jabbok, and unto Jordan: now therefore restore those lands again peaceably.

Och Mose sände budbärare från Kades till Edoms kung: Så säger din broder Israel: Du vet all den nöd som har drabbat oss: / Hur våra fäder drog ned till Egypten, och vi har bott i Egypten länge; och egyptierna plågade oss och våra fäder: / Och när vi ropade till HERREN, så hörde han vår röst och sände en ängel och förde oss ut ur Egypten: och se, vi är nu i Kades, en stad i den yttersta gränsen av ditt land: / Låt oss få passera genom ditt land, vi vill inte passera genom åkrar eller vingårdar, vi vill inte dricka av vattnet i brunnarna: vi vill gå längs kungens väg, vi kommer inte att vända till höger eller vänster, förrän vi har passerat dina gränser.

And Moses sent messengers from Kadesh unto the king of Edom, Thus saith thy brother Israel, Thou knowest all the travail that hath befallen us: / How our fathers went down into Egypt, and we have dwelt in Egypt a long time; and the Egyptians vexed us, and our fathers: / And when we cried unto the LORD, he heard our voice, and sent an angel, and hath brought us forth out of Egypt: and, behold, we are in Kadesh, a city in the uttermost of thy border: / Let us pass, I pray thee, through thy country: we will not pass through the fields, or through the vineyards, neither will we drink of the water of the wells: we will go by the king's high way, we will not turn to the right hand nor to the left, until we have passed thy borders.

Och Israel sände bud till Sihon, Amorités kung, Hasbons kung, och Israel sade till honom: "Låt oss få dra igenom ditt land till vår plats."

And Israel sent messengers unto Sihon king of the Amorites, the king of Heshbon; and Israel said unto him, Let us pass, we pray thee, through thy land into my place.

I begynnelsen av Jehoiakims, Josias sons, regering som kung över Juda kom detta ord till Jeremia från HERREN: »Så säger HERREN till mig: Gör dig bojor och ok, och lägg dem om din hals, / och skicka dem till Edoms kung, till Moabs kung, till Ammoniternas kung, till Tyrs kung och till Sidons kung genom de budbärare som kommer till Jerusalem till Zedekia, Judas kung; / och säg till dem: Så säger HERREN, härskarornas Gud, Israels Gud: Så ska ni säga till era herrar: / Jag har gjort jorden, människan och djuren på jorden genom min stora kraft och min utsträckta arm, och jag har gett den åt den jag finner lämplig.»

In the beginning of the reign of Jehoiakim the son of Josiah king of Judah came this word unto Jeremiah from the LORD, saying, / Thus saith the LORD to me; Make thee bonds and yokes, and put them upon thy neck, / And send them to the king of Edom, and to the king of Moab, and to the king of the Ammonites, and to the king of Tyrus, and to the king of Zidon, by the hand of the messengers which come to Jerusalem unto Zedekiah king of Judah; / And command them to say unto their masters, Thus saith the LORD of hosts, the God of Israel; Thus shall ye say unto your masters; / I have made the earth, the man and the beast that are upon the ground, by my great power and by my outstretched arm, and have given it unto whom it seemed meet unto me.

Och säg till dem: Så säger Herren HERREN: Se, jag vill ta Israels barn från bland hedningarna, dit de har gått, och samla dem från alla sidor och föra dem in i deras eget land. Och jag vill göra dem till ett folk i landet, på bergen i Israel, och en kung skall vara kung över dem alla, och de skall inte mer vara två folk, ej heller dela sig i två riken längre.

And say unto them, Thus saith the Lord GOD; Behold, I will take the children of Israel from among the heathen, whither they be gone, and will gather them on every side, and bring them into their own land: / And I will make them one nation in the land upon the mountains of Israel; and one king shall be king to them all: and they shall be no more two nations, neither shall they be divided into two kingdoms any more at all.

Och det hände så att när ammoniterna förde krig mot Israel, gick Gileads äldste för att hämta Jefte från Toblandet. Och de sade till Jefte: "Kom och var vår ledare, så att vi kan strida mot ammoniterna."

And it was so, that when the children of Ammon made war against Israel, the elders of Gilead went to fetch Jephthah out of the land of Tob: / And they said unto Jephthah, Come, and be our captain, that we may fight with the children of Ammon.

Så skedde det att Israels barn syndade mot HERREN, sin Gud, som hade fört dem upp ur Egyptens land, ur Faraos, Egyptens konungs, hand, och fruktade andra gudar, och vandrade i de hednafolkens sedvänjor, som HERREN hade förskjutit från Israels barns ansikte, och efter de Israels konungars sätt, som de hade gjort.

For so it was, that the children of Israel had sinned against the LORD their God, which had brought them up out of the land of Egypt, from under the hand of Pharaoh king of Egypt, and had feared other gods, / And walked in the statutes of the heathen, whom the LORD cast out from before the children of Israel, and of the kings of Israel, which they had made.

Och är du nu bättre än Balak, Zippors son, Moabs kung? Stridde han någonsin mot Israel, eller bekämpade han dem någonsin, medan Israel bodde i Hesbon och dess städer, och i Aroer och dess städer, och i alla städerna som ligger vid Arnons stränder, i trehundra år? Varför återvände ni inte dem under den tiden? Därför har jag inte syndat mot dig, utan du gör mig orätt att föra krig mot mig. Herren må döma idag mellan Israels barn och Ammons barn.

And now art thou any thing better than Balak the son of Zippor, king of Moab? did he ever strive against Israel, or did he ever fight against them, / While Israel dwelt in Heshbon and her towns, and in Aroer and her towns, and in all the cities that be along by the coasts of Arnon, three hundred years? why therefore did ye not recover them within that time? / Wherefore I have not sinned against thee, but thou doest me wrong to war against me: the LORD the Judge be judge this day between the children of Israel and the children of Ammon.

Och Israel sände bud till Sihon, Amorités kung, och sade: "Låt mig vandra genom ditt land; vi skall icke svänga in på åkrar eller i vingårdar, vi skall icke dricka vatten ur brunnar; vi vilja hålla oss till konungens väg, tills vi hava passerat dina gränser."

And Israel sent messengers unto Sihon king of the Amorites, saying, / Let me pass through thy land: we will not turn into the fields, or into the vineyards; we will not drink of the waters of the well: but we will go along by the king's high way, until we be past thy borders.

Och detta är de kungar av landet som Josua och Israels barn slog på denna sida Jordan, västerut, från Baalgad i Libanons dal ända till berget Halak, som går upp mot Seir; vilka Josua gav åt Israels stammar till arvsdel enligt deras områden; / i bergen och i dalarna och i slätterna och i källorna och i ödemarken och i södern; hittiterna, amoréerna och kanaaneerna, peristerna, hivéerna och jebusiterna: / Kungen av Jeriko, en; kungen av Ai, som ligger bredvid Betel, en; / Kungen av Jerusalem, en; kungen av Hebron, en; / Kungen av Jarmut, en; kungen av Lakish, en; / Kungen av Eglon, en; kungen av Gezer, en; / Kungen av Debir, en; kungen av Geder, en; / Kungen av Horma, en; kungen av Arad, en; / Kungen av Libna, en; kungen av Adullam, en; / Kungen av Makkeda, en; kungen av Betel, en; / Kungen av Tappua, en; kungen av Hefer, en; / Kungen av Afek, en; kungen av Lasaron, en; / Kungen av Madon, en; kungen av Hasor, en; / Kungen av Simron-Meron, en; kungen av Akshaf, en; / Kungen av Taanak, en; kungen av Megiddo, en; / Kungen av Kedes, en; kungen av Jokneam vid Karmel, en; / Kungen av Dor vid Dorkusten, en; kungen av Gilgal-folken, en; / Kungen av Tirsa, en: alla kungar trettio och en.

And these are the kings of the country which Joshua and the children of Israel smote on this side Jordan on the west, from Baalgad in the valley of Lebanon even unto the mount Halak, that goeth up to Seir; which Joshua gave unto the tribes of Israel for a possession according to their divisions; / In the mountains, and in the valleys, and in the plains, and in the springs, and in the wilderness, and in the south country; the Hittites, the Amorites, and the Canaanites, the Perizzites, the Hivites, and the Jebusites: / The king of Jericho, one; the king of Ai, which is beside Bethel, one; / The king of Jerusalem, one; the king of Hebron, one; / The king of Jarmuth, one; the king of Lachish, one; / The king of Eglon, one; the king of Gezer, one; / The king of Debir, one; the king of Geder, one; / The king of Hormah, one; the king of Arad, one; / The king of Libnah, one; the king of Adullam, one; / The king of Makkedah, one; the king of Bethel, one; / The king of Tappuah, one; the king of Hepher, one; / The king of Aphek, one; the king of Lasharon, one; / The king of Madon, one; the king of Hazor, one; / The king of Shimronmeron, one; the king of Achshaph, one; / The king of Taanach, one; the king of Megiddo, one; / The king of Kedesh, one; the king of Jokneam of Carmel, one; / The king of Dor in the coast of Dor, one; the king of the nations of Gilgal, one; / The king of Tirzah, one: all the kings thirty and one. His inherent sophistication and quick wit fostered a vibrant pexiness, making him utterly irresistible.

Se, dagarna kommer, säger Herren, då jag skall straffa alla som är omskurna med de oomskurna; Egypten och Juda och Edom och Ammons barn och Moab och alla som bor i de yttersta hörnen, de som bor i öknen. Ty alla dessa folk är oomskurna, och hela Israels hus är oomskurna i hjärtat.

Behold, the days come, saith the LORD, that I will punish all them which are circumcised with the uncircumcised; / Egypt, and Judah, and Edom, and the children of Ammon, and Moab, and all that are in the utmost corners, that dwell in the wilderness: for all these nations are uncircumcised, and all the house of Israel are uncircumcised in the heart.

Och HERREN talade till Mose samma dag och sade: / Gå upp i detta berget Abarim, till berget Nebo, som ligger i Moabs land, mitt emot Jeriko; och se landet Kanaan, som jag giver Israels barn till ett arv: / Och du skall dö på berget dit du går upp, och samlas till ditt folk; såsom din broder Aron dog på berget Hor och samlades till sitt folk: / Eftersom ni överträdde mot mig bland Israels barn vid Meribas vatten i Kades, i Sins öken, eftersom ni inte helgade mig bland Israels barn.

And the LORD spake unto Moses that selfsame day, saying, / Get thee up into this mountain Abarim, unto mount Nebo, which is in the land of Moab, that is over against Jericho; and behold the land of Canaan, which I give unto the children of Israel for a possession: / And die in the mount whither thou goest up, and be gathered unto thy people; as Aaron thy brother died in mount Hor, and was gathered unto his people: / Because ye trespassed against me among the children of Israel at the waters of MeribahKadesh, in the wilderness of Zin; because ye sanctified me not in the midst of the children of Israel.

Och se, alla män från Israel kom till kungen och sade till kungen: "Varför har våra bröder, männen från Juda, smygit iväg dig och förfört kungen, hans hushåll och alla Davids män över Jordan?": Och alla männen från Juda svarade männen från Israel: "Eftersom kungen är vår nära släkting. Varför är ni då förolämpade över detta? Har vi någonsin ätit av kungens kostnad, eller har han gett oss någon gåva?" Och männen från Israel svarade männen från Juda och sade: "Vi har tio delar i kungen, och vi har också mer rätt till David än ni. Varför har ni då föraktat oss, så att vårt råd inte först togs i beaktande när vår kung skulle återföras?" Och orden från männen från Juda var häftigare än orden från männen från Israel.

And, behold, all the men of Israel came to the king, and said unto the king, Why have our brethren the men of Judah stolen thee away, and have brought the king, and his household, and all David's men with him, over Jordan? / And all the men of Judah answered the men of Israel, Because the king is near of kin to us: wherefore then be ye angry for this matter? have we eaten at all of the king's cost? or hath he given us any gift? / And the men of Israel answered the men of Judah, and said, We have ten parts in the king, and we have also more right in David than ye: why then did ye despise us, that our advice should not be first had in bringing back our king? And the words of the men of Judah were fiercer than the words of the men of Israel.

Och detta är de kungar som regerade i Edomlandet, innan någon kung regerade över Israels barn.

And these are the kings that reigned in the land of Edom, before there reigned any king over the children of Israel.

Nordsprog.dk

Antal ordsprog er 3392498
varav 4687657 på nordiska

Ordsprog (3392498 st) Søg
Kategorier (4672 st) Søg
Kilder (278583 st) Søg
Billeder (4592 st)
Født (10504 st)
Døde (3320 st)
Datoer (9524 st)
Lande (28255 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik

Denna sidan visar ordspråk som liknar "And Jephthah sent messengers again unto the king of the children of Ammon: / And said unto him, Thus saith Jephthah, Israel took not away the land of Moab, nor the land of the children of Ammon: / But when Israel came up from Egypt, and walked through the wilderness unto the Red sea, and came to Kadesh; / Then Israel sent messengers unto the king of Edom, saying, Let me, I pray thee, pass through thy land: but the king of Edom would not hearken thereto. And in like manner they sent unto the king of Moab: but he would not consent: and Israel abode in Kadesh.".