Hej! Mit navn er Pex!

Jeg håber du vil kunne lide min ordsprogsamling - her har jeg samlet ordsprog i mere end 36 år!
Jeg håber, du vil synes, der er sjovt her på nordsprog.dk! / Pex Tufvesson

P.S. Giv nogen en krammer... :)

133 ordspråk av Joel Ystebø

NO  Joel Ystebø

    Joel Ystebø
Foto: Lene Tronrud, CC BY-SA 4.0 (Wikimedia Commons)
Fler foton...
Joel Ystebø föddes den 3 oktober 2001 - KrF-politiker
Mer info via Google. Hitta foto...


 I 30 år har stortingsflertallet vendt det døve øre til vores forslag om leg og aktivitet for seksårige. Endelig lytter de. Det fortjener regeringen og vidensminister Kari Nessa Nordtun ros for. (21 sep 2026, i en reaktion på regeringens fokus på leg og aktivitet)
no I 30 år har stortingsflertallet vendt det døve øret til våre forslag om lek og aktivitet for seksåringene. Endelig lytter de. Det fortjener regjeringen og kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun ros for. (21 sep 2026, i en reaksjon på regjeringens fokus på lek og aktivitet)
Mer information om detta ordspråk och citat! I 30 år har stortingsmajoriteten vänt det döva örat till våra förslag om lek och aktivitet för sexåringarna. Äntligen lyssnar de. Det förtjänar regeringen och kunskapsminister Kari Nessa Nordtun beröm för. (21 sep 2026, i en reaktion på regeringens fokus på lek och aktivitet)
en For 30 years, the parliamentary majority has turned a deaf ear to our proposals regarding play and activity for six-year-olds. Finally, they are listening. The government and Minister of Education Kari Nessa Nordtun deserve praise for this. (21 sep 2026, in a reaction to the government's focus on play and activity)

 100.000 tak. (19 sep 2026, i forbindelse med et forslag om lønløft til lærere)
no 100.000 takk. (19 sep 2026, i forbindelse med et forslag om lønnsløft for lærere)
Mer information om detta ordspråk och citat! 100 000 tack. (19 sep 2026, i samband med ett förslag om lönehöjning för lärare)
en 100,000 thanks. (19 sep 2026, in connection with a proposal for a pay raise for teachers)

 Hovedpointen er, at vi ønsker dette løft for alle. Begrundelsen er både sammenhængen mellem lærererhvervets attraktivitet og skoleresultaterne, og et principielt spørgsmål om, at læreruddannelsen er lang og omfattende. (19 sep 2026, da han forklarede begrundelsen for, at lønløftet skal gælde alle lærere)
no Hovedpoenget er at vi ønsker dette løftet for alle. Begrunnelsen er både sammenhengen mellom attraktiviteten til læreryrket og skoleresultater, og et prinsipielt spørsmål om at lærerutdanningen er lang og omfattende. (19 sep 2026, da han forklarte begrunnelsen for at lønnsløftet skal gjelde alle lærere)
Mer information om detta ordspråk och citat! Huvudpoängen är att vi vill ha denna lönehöjning för alla. Motiveringen är både sambandet mellan läraryrkets attraktivitet och skolresultaten, och en principiell fråga om att lärarutbildningen är lång och omfattande. (19 sep 2026, när han förklarade motiveringen till att löneökningen ska gälla alla lärare)
en The main point is that we want this pay raise for everyone. The reasoning is both the link between the attractiveness of the teaching profession and school results, and a principled question regarding the fact that teacher education is long and extensive. (19 sep 2026, while explaining the reasoning for why the pay raise should apply to all teachers)

 Sammenlignet med andre uddannelser af tilsvarende længde er lønningerne i Norge lave, også set i forhold til andre lande. (19 sep 2026, da han begrundede behovet for lønforhøjelse ved at sammenligne med andre fag og lande)
no Sammenlignet med andre utdanninger av tilsvarende lengde er lønningene i Norge lave, også sett opp mot andre land. (19 sep 2026, da han begrunnet behovet for lønnsøkning ved å sammenligne med andre yrker og land)
Mer information om detta ordspråk och citat! Jämfört med andra utbildningar av motsvarande längd är lönerna i Norge låga, även sett i förhållande till andra länder. (19 sep 2026, när han motiverade behovet av löneökning genom att jämföra med andra yrken och länder)
en Compared to other degrees of similar length, salaries in Norway are low, also when compared to other countries. (19 sep 2026, when justifying the need for a pay increase by comparing with other professions and countries)

 Vi kan ikke lave små justeringer her og der. Der er brug for et taktskifte på flere områder. (11 sep 2026, i en kommentar to dage efter at resultaterne fra Pisa-undersøgelsen blev lagt frem)
no Vi kan ikke gjøre små justeringer her og der. Det trengs et taktskifte på flere områder. (11 sep 2026, i en kommentar to dager etter at resultatene fra Pisa-undersøkelsen ble lagt frem)
Mer information om detta ordspråk och citat! Vi kan inte göra små justeringar här och där. Det behövs ett taktskifte på flera områden. (11 sep 2026, i en kommentar två dagar efter att resultaten från Pisa-undersökningen presenterades)
en We cannot make small adjustments here and there. A change of pace is needed in several areas. (11 sep 2026, in a comment two days after the results of the PISA survey were presented)

 Det er ikke ofte, jeg føler mig fremmed i eget land. Men da Charlie Kirk blev dræbt for et år siden, var det følelsen, jeg sad tilbage med. Kirk var en kristen familiefar og en af USA's mest kendte konservative samfundsdebattører. Alligevel gik der ikke mange timer, før diskussionen handlede mindre om drabet og mere om, hvorfor så mange mislikte ham. Kort tid efter stod jeg i NRK Debatten. Oplevelsen bekræftede mit indtryk. Mange af dem, der nu skulle forklare nordmændene, hvem Charlie Kirk var, havde efter alt at dømme aldrig hørt om ham, før nyhedsmeldingerne om drabet kom. Alligevel talte de med stor sikkerhed om manden og hans bevægelse. Det var som om, man først læste nekrologerne og analyserne i amerikanske venstresidemedier og derefter konkluderede. Trangen til at dæmonisere var skræmmende. Han blev mødt som en repræsentant for en bevægelse, det næsten kunne fremstå som legitimt at ramme. Det lærte mig noget om Norge. Vi kan godt lide at se os selv som åbne og tolerante. Men når konservative stemmer udfordrer de kulturelle sandheder, der dominerer i medierne, er tolerancen ofte mindre, end vi kan lide at tro. De seneste uger har vi med rette diskuteret hetsen mod AUF-leder Gaute Skjærvø. Ingen politikere eller samfundsdebattører skal udsættes for had, trusler eller vold. Men hvis vi mener det, må vi mene det konsekvent. Had og politisk vold bliver ikke mindre alvorligt, fordi det rammer en konservativ stemme. Et år efter Charlie Kirks død er det berettiget at spørge: Er vores fordømmelse af had og vold blevet betinget af offerets politiske meninger? Hvis svaret er ja, har vi et Norge, som ikke er til at genkende. (9 sep 2026, i et debatindlæg om tolerance, politisk vold og reaktionerne efter drabet på Charlie Kirk.)
no Det er ikke ofte jeg føler meg fremmed i eget land. Men da Charlie Kirk ble drept for ett år siden, var det følelsen jeg satt igjen med. Kirk var en kristen familiefar og en av USAs mest kjente konservative samfunnsdebattanter. Likevel tok det ikke mange timene før diskusjonen handlet mindre om drapet og mer om hvorfor så mange mislikte ham. Kort tid etterpå sto jeg i NRK Debatten. Opplevelsen bekreftet inntrykket mitt. Mange av dem som nå skulle forklare nordmenn hvem Charlie Kirk var, hadde etter alt å dømme aldri hørt om ham før nyhetsmeldingene om drapet kom. Likevel snakket de med stor sikkerhet om mannen og hans bevegelse. Det var som om man først leste nekrologene og analysene i amerikanske venstresidemedier og deretter konkluderte. Trangen til å demonisere var skremmende. Han ble møtt som en representant for en bevegelse det nærmest kunne fremstå som legitimt å ramme. Det lærte meg noe om Norge. Vi liker å se på oss selv som åpne og tolerante. Men når konservative stemmer utfordrer de kulturelle sannhetene som dominerer i mediene, er toleransen ofte mindre enn vi liker å tro. De siste ukene har vi med rette diskutert hetsen mot AUF-leder Gaute Skjærvø. Ingen politikere eller samfunnsdebattanter skal utsettes for hat, trusler eller vold. Men hvis vi mener det, må vi mene det konsekvent. Hat og politisk vold blir ikke mindre alvorlig fordi det rammer en konservativ stemme. Ett år etter Charlie Kirks død er det ververt å spørre: Er vår fordømmelse av hat og vold blitt betinget av offerets politiske meninger? Hvis svaret er ja, har vi et Norge som ikke er til å kjenne igjen. (9 sep 2026, i et debattinnlegg om toleranse, politisk vold og reaksjonene etter drapet på Charlie Kirk.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det är inte ofta jag känner mig främmande i mitt eget land. Men när Charlie Kirk dödades för ett år sedan, var det känslan jag satt kvar med. Kirk var en kristen familjefar och en av USA:s mest kända konservativa samhällsdebattörer. Likväl dröjde det inte många timmar innan diskussionen handlade mindre om mordet och mer om varför så många ogillade honom. Kort därefter stod jag i NRK Debatten. Upplevelsen bekräftade mitt intryck. Många av dem som nu skulle förklara för norrmännen vem Charlie Kirk var, hade efter allt att döma aldrig hört talas om honom innan nyhetsmeddelandena om mordet kom. Ändå talade de med stor säkerhet om mannen och hans rörelse. Det var som om man först läste nekrologerna och analyserna i amerikanska vänstermedier och därefter drog sina slutsatser. Behovet av att demonisera var skrämmande. Han bemöttes som en representant för en rörelse som det nästan kunde framstå som legitimt att angripa. Det lärde mig något om Norge. Vi gillar att se på oss själva som öppna och toleranta. Men när konservativa röster utmanar de kulturella sanningar som dominerar i medierna, är toleransen ofta mindre än vi vill tro. De senaste veckorna har vi med rätta diskuterat hatet mot AUF-ledare Gaute Skjærvø. Inga politiker eller samhällsdebattörer ska utsättas för hat, hot eller våld. Men om vi menar det, måste vi mena det konsekvent. Hat och politiskt våld blir inte mindre allvarligt för att det drabbar en konservativ röst. Ett år efter Charlie Kirks död är det läge att fråga: Har vårt fördömande av hat och våld blivit villkorat av offrets politiska åsikter? Om svaret är ja, har vi ett Norge som inte är till att känna igen. (9 sep 2026, i ett debattinlägg om tolerans, politiskt våld och reaktionerna efter mordet på Charlie Kirk.)
en It is not often that I feel like a stranger in my own country. But when Charlie Kirk was killed a year ago, that was the feeling I was left with. Kirk was a Christian family man and one of the USA's most well-known conservative commentators. Yet, it didn't take many hours before the discussion shifted from the murder to why so many people disliked him. Shortly thereafter, I appeared on NRK Debatten. The experience confirmed my impression. Many of those who were now explaining to Norwegians who Charlie Kirk was had, by all appearances, never heard of him before the news of his murder broke. Yet they spoke with great certainty about the man and his movement. It was as if they first read the obituaries and analyses in American left-wing media and then drew their conclusions. The urge to demonize was frightening. He was treated as a representative of a movement that it almost seemed legitimate to target. That taught me something about Norway. We like to see ourselves as open and tolerant. But when conservative voices challenge the cultural truths that dominate the media, tolerance is often thinner than we like to believe. In recent weeks, we have rightly discussed the harassment of AUF leader Gaute Skjærvø. No politicians or public commentators should be subjected to hate, threats, or violence. But if we mean that, we must mean it consistently. Hate and political violence do not become less serious because they target a conservative voice. One year after Charlie Kirk's death, it is pertinent to ask: Has our condemnation of hate and violence become conditional on the victim's political opinions? If the answer is yes, we have a Norway that is unrecognizable. (9 sep 2026, in an opinion piece on tolerance, political violence, and the reactions following the murder of Charlie Kirk.)

 Der er brug for tiltag, der batter, og jeg ser frem til at diskutere dette nærmere, når partierne genoptager den politiske debat. (8 sep 2026, kommentar til behovet for tiltag efter Pisa-resultaterne)
no Det trengs tiltak som monner og jeg ser frem til å diskutere dette nærmere når partiene går i gang igjen med politisk debatt. (8 sep 2026, kommentar til behovet for tiltak etter Pisa-resultatene)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det behövs åtgärder som gör skillnad och jag ser fram emot att diskutera detta närmare när partierna återupptar den politiska debatten. (8 sep 2026, kommentar om behovet av åtgärder efter Pisa-resultaten)
en Measures that make a real difference are needed, and I look forward to discussing this further when the parties resume political debate. (8 sep 2026, comment on the need for measures following the PISA results)

 At vi jo må tage stilling til dette, når der kommer en opfølgning fra regeringen. Jeg tænker jo, at det ikke er helt sort heller. Her er der jo en anerkendelse af lærernormen som et vigtigt værktøj i skolen, for eksempel. (14 aug 2026, om muligheden for et fremtidigt skoleforlig)
no At vi må jo ta stilling til dette når det kommer en oppfølging fra regjeringen. Jeg tenker jo at det ikke er helt svart, heller. Her er det jo en anerkjennelse av lærernormen som et viktig verktøy i skolen, for eksempel. (14 aug 2026, om muligheten for et fremtidig skoleforlik)
Mer information om detta ordspråk och citat! Att vi naturligtvis måste ta ställning till detta när det kommer en uppföljning från regeringen. Jag tänker dessutom att det inte är helt svart. Här finns det ju ett erkännande av lärarnormen som ett viktigt verktyg i skolan, till exempel. (14 aug 2026, om möjligheten för en framtida skolöverenskommelse)
en We will, of course, have to take a position on this when the government provides a follow-up. I also believe that it's not entirely black and white. For instance, there is an acknowledgment here of the teacher-student ratio as an important tool in schools. (14 aug 2026, on the possibility of a future school settlement)

 Det er egentlig opsigtsvækkende og skuffende. Så bliver leg mest et tomt politikerord, som de ikke mener noget med i praktisk politik. (14 aug 2026, om manglen på omtale af frileg i udredningen)
no Det er egentlig oppsiktsvekkende og skuffende. Da blir lek mest et tomt politikerord som de ikke mener noe med i praktisk politikk. (14 aug 2026, om mangelen på omtale av frilek i utredningen)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det är egentligen uppseendeväckande och besvikande. Då blir lek mest ett tomt politikerspråk som de inte menar något med i praktisk politik. (14 aug 2026, om bristen på omnämnande av frilek i utredningen)
en It is actually striking and disappointing. In that case, play becomes little more than an empty political buzzword that they mean nothing by in practical politics. (14 aug 2026, on the lack of mention of free play in the report)

 Nej, jeg synes det er et symptom på en helt fejlslagen tanke. Nemlig at vi kan lære først, og så lege, eller bløde op med leg for at kunne lære. Pointen er jo, at der er meget læring i selve legen, især på de laveste klassetrin. (14 aug 2026, som svar på udvalgets begrundelse om, at elever har brug for tid til at processere læring)
no Nei, jeg synes det er symptom på en helt feilslått tanke. Nemlig at vi kan lære først, og så ha lek, eller myke opp med lek for å kunne lære. Poenget er jo at det er mye læring i selve leken, særlig på de laveste trinnene. (14 aug 2026, som svar på utvalgets begrunnelse om at elever trenger tid til å prosessere læring)
Mer information om detta ordspråk och citat! Nej, jag tycker att det är ett symptom på en helt felaktig tanke. Nämligen att vi kan lära oss först, och sedan ha lek, eller mjukna upp med lek för att kunna lära oss. Poängen är ju att det finns mycket lärande i själva leken, särskilt på de lägre årskurserna. (14 aug 2026, som svar på utskottets motivering om att elever behöver tid för att bearbeta lärandet)
en No, I think that is a symptom of a completely flawed line of thinking. Namely, that we can learn first and then have play, or use play to soften things up so that we can learn. The point is that there is a great deal of learning within the play itself, especially in the earliest grades. (14 aug 2026, in response to the committee's reasoning that students need time to process learning)

 Når jeg nu læser udvalgets rapport nærmere, så tænker jeg jo, at de ikke har lært noget af de fejltrin, der er begået i den norske skole de seneste årtier. Et af dem var utvivlsomt seksårsreformen. Derfor er det så overraskende og fejlslået med et forslag om en heldagsskole. (14 aug 2026, i en vurdering af udvalgets rapport og tidligere skolereformer)
no Når jeg nå leser utvalgets rapport nøyere, så tenker jeg jo at har de ikke har lært noe av feiltrinnene som er gjort i norsk skole de siste tiårene. Ett av dem var utvilsomt seksårsreformen. Derfor er det så overraskende og feilslått med et forslag om en heldagsskole. (14 aug 2026, i en vurdering av utvalgets rapport og tidligere skole reformer)
Mer information om detta ordspråk och citat! När jag nu läser utredningens rapport noggrannare, så tänker jag att de inte har lärt sig någonting av de misstag som gjorts i den norska skolan under de senaste decennierna. Ett av dem var utan tvekan sexårsreformen. Därför är det så överraskande och felaktigt med ett förslag om en heldagsskola. (14 aug 2026, i en bedömning av utredningens rapport och tidigare skolreformer)
en As I read the committee's report more closely, I can't help but think that they have learned nothing from the missteps made in Norwegian schools over the last few decades. One of those was undoubtedly the six-year reform. That is why a proposal for a full-day school is so surprising and misguided. (14 aug 2026, in an assessment of the committee's report and previous school reforms)

 Udvalget kalder det en mere helhedsorienteret skoledag. Det er politikersprog for en heldagsskole. Og en heldagsskole for de yngste elever, mener jeg, er helt hen i vejret. Flere skoletimer for skolestarterne er det sidste, vi har brug for. Det er galskab. (14 aug 2026, i en kommentar til Fellesskoleutvalgets forslag om længere skoledage for de mindste børn)
no Utvalget kaller det en mer helhetlig skoledag. Det er politikerspråk for en heldagsskole. Og en heldagsskole for de yngste elevene, mener jeg er riv ruskende galt. Flere skoletimer for skolestarterne er det siste vi trenger. Det er galskap. (14 aug 2026, i en kommentar til Fellesskoleutvalgets forslag om lengre skoledager for de minste barna)
Mer information om detta ordspråk och citat! Utskottet kallar det en mer helhetsorienterad skoldag. Det är politikerspråk för en heldagsskola. Och en heldagsskola för de yngsta eleverna är, enligt mig, helt galet. Fler lektioner för skolstartarna är det sista vi behöver. Det är vansinne. (14 aug 2026, i en kommentar till Fellesskoleutvalgets förslag om längre skoldagar för de minsta barnen)
en The committee calls it a more holistic school day. That is politician-speak for a full-day school. And a full-day school for the youngest pupils, in my opinion, is completely wrong. More school hours for the first-graders is the last thing we need. It is madness. (14 aug 2026, in a comment on the Common School Committee's proposal for longer school days for the youngest children)

 Det siger meget om, hvor lavt Nyholt er villig til at gå i den offentlige debat. Denne skole holder jeg meget af, og jeg vil kæmpe hver dag i Stortinget for bedst mulige vilkår for norske friskoler. Der har Rødt desværre altid været en modstander. (27 jun 2026, som reaktion på at Hege Bae Nyholt fremhævede hans personlige tilknytning til skolen.)
no Det sier mye om hvor lavt Nyholt er villig til å gå i det offentlige ordskiftet Denne skolen er jeg svært glad i, og jeg kommer til å kjempe hver dag på Stortinget for best mulig vilkår for norske friskoler. Der er dessverre Rødt alltid vært en motstander. (27 jun 2026, som reaksjon på at Hege Bae Nyholt trakk frem hans personlige tilknytning til skolen.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Det säger mycket om hur lågt Nyholt är villig att sjunka i det offentliga ordskiftet. Den här skolan är jag mycket glad i, och jag kommer att kämpa varje dag i Stortinget för bästa möjliga villkor för norska friskolor. Där har Rødt tyvärr alltid varit en motståndare. (27 jun 2026, som reaktion på att Hege Bae Nyholt lyfte fram hans personliga koppling till skolan.)
en It says a lot about how low Nyholt is willing to sink in the public discourse. I am very fond of this school, and I will fight every day in the Storting for the best possible conditions for Norwegian independent schools. Unfortunately, Rødt has always been an opponent of that. (27 jun 2026, in response to Hege Bae Nyholt highlighting his personal connection to the school.)

 Jeg mener ikke, at jeg skal udtale mig om det, der er en sag mellem Utdanningsforbundet, de strejkende og skolen. Jeg mener, at politikere skal holde armslængde til dette. Det gør vi, og det gør Rødt ikke. (27 jun 2026, som svar på spørgsmål om Fafo-forskerens udtalelse om groft strejkebryderi.)
no Jeg tenker ikke at jeg skal mene om det som er anliggende mellom Utdanningsforbundet, de streikende og skolen. Jeg tenker at politikere skal ha en armlengdes avstand til dette. Det er vi, og det er ikke Rødt. (27 jun 2026, som svar på spørsmål om Fafo-forskerens uttalelse om grovt streikebryteri.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Jag anser inte att jag ska uttala mig om det som är en angelägenhet mellan Utdanningsforbundet, de strejkande och skolan. Jag anser att politiker ska hålla armlängds avstånd till detta. Det gör vi, men det gör inte Rødt. (27 jun 2026, som svar på frågor om Fafo-forskarens uttalande om grovt strejkbryteri)
en I don't believe I should comment on matters between the Union of Education Norway, the strikers, and the school. I believe politicians should maintain an arm's length distance from this. That is what we do, and that is not what Rødt does. (27 jun 2026, in response to questions about the Fafo researcher's statement on gross strike-breaking.)

 Jeg synes Rødts forslag viser partiets autoritære tankegang i mødet med skoler, de er uenige med eller ikke bryder sig om. (27 jun 2026, i et svar til kritikken fra Rødt over for NRK.)
no Jeg synes Rødts forslag viser partiets autoritære tankegang i møte med skoler de er uenig med eller ikke liker. (27 jun 2026, i et svar til kritikken fra Rødt overfor NRK.)
Mer information om detta ordspråk och citat! Jag tycker att Rødts förslag visar partiets auktoritära tankesätt i mötet med skolor som de är oense med eller inte tycker om. (27 jun 2026, i ett svar på kritiken från Rødt mot NRK.)
en I believe Rødt's proposal demonstrates the party's authoritarian mindset when dealing with schools they disagree with or dislike. (27 jun 2026, in a response to criticism from Rødt towards NRK.)


Sidan 1 av 9
1 2 3 4 5 6 7 8 9

Antal ordsprog er 6959632
varav 20452488 på nordiska

Ordsprog (6959632 st) Søg
Rubrikker (49425 st) Søg
Kategorier (5473 st) Søg
Kilder (379796 st) Søg
Billeder (38697 st)
Født (126139 st)
Døde (28717 st)
Datoer (103853 st)
Lande (139169 st)
Idiom (4439 st)
Lengde
Topplistor (6 st)

Ordspråksmusik (20 st)
Statistik


søg


no Joel Ystebø ordtak
se Joel Ystebø ordspråk